Generell / 05.10.2023

Regeringen vill försämra arbetsvillkoren – så här skulle du påverkas

I det nya regeringsprogrammet finns flera förslag som försämrar arbetslivet. Ifall förslagen förverkligas skulle flera av dem påverka Journalistförbundets medlemmar. Här presenterar vi de mest relevanta: Visstidsanställning för ett år utan särskild grund  Inom mediebranschen jobbar många med visstidskontrakt. Tidigare har arbetsgivaren varit tvungen att motivera varje enskild visstidsanställning. Regeringen föreslår nu att det inte ska krävas en särskild motivering för visstidskontrakt som är under ett år långa. Långa visstidsanställningar ökar osäkerheten inför framtiden och ökar ojämlikheten bland de anställda, i synnerhet unga arbetstagare drabbas. Vägande skäl behövs ej för uppsägning I dag kan arbetsgivaren säga upp en anställd endast med sakliga och vägande skäl. I fortsättningen ska kravet på vägande skäl slopas. Förändringen skulle öka uppsägning av anställda och bidra till oklara situationer i arbetslivet. Lättare att säga upp och att permittera I företag med färre än 50 anställda ska man i fortsättningen kunna säga upp och permittera personal utan att genomgå omställningsförhandlingar. I större företag skulle förhandlingstiden halveras. Kravet på förtur vid nyanställningar skulle också försvinna i företag med färre än 50 anställda. En uppsagd behöver med andra ord inte återanställas då företaget nyrekryterar. Det blir lättare att till exempel säga upp anställda och ersätta dem med "billigare" arbetskraft. Inom våra branscher finns många små arbetsplatser och omställningsförhandlingar är vanliga. Förändringarna skulle på ett betydande sätt försämra situationen för anställda i mediebranschen. Ingen lön första dagen med sjukfrånvaro

I regeringsprogrammet föreslås att en anställd inte ska få lön för den första dagen hen är sjukskriven. I följande kollektivavtalsförhandlingar vill arbetsgivarna med stor sannolikhet förhandla om att också anställda i mediebranschen ska betala då de är sjuka.

Nya krav för inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning

Tidigare har en person fått inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning ifall hen under 28 månader jobbat som anställd i sex månader. Regeringen vill skärpa kravet så att en person får inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning först efter att ha arbetat minst 12 månader. Förändringen skulle ha stor inverkan på alla visstidsanställda. Inom Journalistförbundets branscher jobbar många på visstidstvtal.

Skyddsdel och barnhöjningar bort från inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen  Med skyddsdel menas en viss summa som man får förtjäna utan att det påverkar den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Nu är skyddsdelen max 300 euro per månad. Inom våra branscher gör många frilansjobb också under perioder av arbetslöshet. Avskaffandet av barnhöjningarna från den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen innebär 140–300 euro mindre per månad för barnfamiljer. Sänkt inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning Det finns också planer på att sänka den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Den inkomnstrelaterade arbetslöshetsdagpenningen ska sjunka till 80 procent efter två månaders arbetslöshet och till 75 procent efter åtta månaders arbetslöshet. Vuxenstudiestöd och alterneringsledighet slopas Inom mediebranschen, litteraturbranschen och kommunikationsbranschen bör man hela tiden uppdatera sina kunskaper. Många har utnyttjat möjligheten till alterneringsledighet och vuxenstudiestöd, vilka nu ska avskaffas. Samtidigt försvinner möjligheten för många unga eller arbetslösa att få en fot in i arbetslivet – som vikarie för en alterneringsledig person. Begränsning av strejkrätten Ifall strejkrätten begränsas skulle det i framtiden vara olagligt att motsätta sig lagändringar. En person som deltar i en strejk skulle kunna få personliga böter. Lokala avtal också till företag som inte organiserat sig Företag ska i dag följa allmänbildande kollektivavtal, i vilka man fastställt bland annat semestrar och minimilöner. Ifall företaget hör till en arbetsgivarorganisation kan det, tillsammans med en förtroendeperson som representerar de anställda, avtala om undantag i kollektivavtalet. Ett företag som inte hör till en arbetsgivarorganisation bör följa kollektivavtalet som sådant. Regeringen vill att lokala avtal ska vara möjliga i alla företag. Det finns en risk för att man på företagen börjar avtal om undantag, även om det inte finns kunskap om arbetslagstiftning eller kollektivavtal. Det finns också en risk för att allt färre arbetsgivare organiserar sig i arbetsgivarorganisationer. Ifall arbetsgivarna inte är organiserade är kollektivavtalet inte längre allmänbildande. Det i sin tur innebär att de anställda inte längre automatiskt har rätt till semestrar och löneförhöjningar och att man borde förhandla om dessa separat på varje arbetsplats. Maxgräns för löneförhöjningar

Regeringen strävar också efter att stifta en lag som skulle förhindra riksförlikningsmannen att godkänna löneförhöjningar som är högre än de som exportbranscherna kommit överens om i sina kollektivavtal. Det innebär till exempel att löneförhöjningarna i teknologibranschen och kemibranschen skulle vara grunden för löneförhöjningarna i resten av branscherna i landet. Kemibranschen har inget att göra med våra branscher men regeringen vill ändå låsa våra löneförhöjningar till den.


Boka dagen: svenska seminariet ordnas 12–13 april

Journalistförbundets svenska seminarium ordnas fredag–lördag 12–13 april i Helsingfors på Hotell Marski.

Journalistförbundet stödjer journalister i Gaza med 5 000 euro

Journalistförbundet donerar 5 000 euro fonden International Media Support (IMS) som stödjer journalister i Gaza.

Journalistförbundets har en ny webbplats

Journalistförbundets nya webbplats publiceras torsdagen 1 februari. Målet med förnyelsen är bland annat att det ska vara enklare och tydligare att hitta den information man behöver.