Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning hade i genomsnitt omkring 83 000 finländska löntagare i åldern 15–64 år enligt egen uppgift ett så kallat nollavtal år 2014. Ett så kallat nollavtal är ett arbetskontrakt, där det överenskomna minimiantalet arbetstimmar är noll timmar. Det var första gången arbetskraftsundersökningen samlade in uppgifter om nållavtalen.
Majoriteten av de som svarat att de hade ett nollavtal var kvinnor ( 57 procent). Männens andel var 43 procent. De som svarade att de hade ett nollavtal var huvudsakligen unga, nästan hälften var under 25 år och 65 procent under 30 år.
Enligt undersökningen arbetade flest personer med nollavtal inom näringsgrenarna parti- och detaljhandel (15 000), vård och omsorg; sociala tjänster (11 000) samt hotell- och restaurangverksamhet (10 000). I relation till antalet löntagare inom näringsgrenen var nollavtalen vanligast inom näringsgrenen hotell- och restaurangverksamhet. Av löntagarna inom denna näringsgren hade 13 procent ett nollavtal.
I Finlands Journalistförbunds målsättningar för nästa regeringsperiod, 2015–2019, ingår krav om att förbättra arbetsvillkoren för dem med nollavtal. "I stället för så kallade nolltimmarsavtal bör man använda arbetsavtal som fastställer en anställds minimiarbetstid eller genomsnittliga arbetstid. Bemanningsanställda och personer som är direkt anställda av företaget där arbetet utförs bör genom lag garanteras samma minimiarbetsvillkor och möjligheter till löneutveckling", skriver förbundet i sina målsättningar.
