EU:s dataskyddsförordning har så gott som ingen praktisk inverkan på det journalistiska jobbet, säger Journalistförbundets jurist Hannu Hallamaa. Hannu Hallamaa klargör här för förbundets medlemmar vad som är bra att veta om den nya förordningen som implementeras senast den 25 maj 2018. Det journalistiska arbetet fortsätter i regel enligt samma spelregler som tidigare. Detta på grund av omfattande undantag som fastställs i lagen om dataskydd, vilken kompletterar dataskyddsförordningen. En journalist behöver med andra ord inte heller i fortsättningen till exempel få tillstånd av människor som nämns i en artikel eller ett inslag eller som syns på nyhetsbilder. Förordningen gäller företag, offentliga organisationer och föreningar – privatpersoners verksamhet faller utanför förordningen. Förordningen gäller insamling och behandling av personuppgifter, vilket i sig är ett mycket brett begrepp. Att skicka e-post till potentiella kunder är behandling av personuppgifter. Anställd eller frilans Journalister som är i ett anställningsförhållande behöver inte fördjupa sig i förordningen. Det är på arbetsgivarens ansvar att berätta för anställda om förordningens krav och inverkan. Frilansar och företagare bör däremot själva fördjupa sig i förordningens krav och hur det påverkar det egna arbetet eller företaget. När berör förordningen en frilans? I samma situationer som den berör företagare överlag. Till exempel: När en frilans på webben samlar information om samarbetspartners (obs! företagsuppgifter är inte personuppgifter. Uppgifter om anställda är det) När en frilans skickar nyhetsbrev eller andra marknadsföringsmeddelanden åt sina kunder När en frilans behandlar besökarstatistik och andra uppgifter från sin webbplats. När berör förordningen inte en frilans (eller journalister över huvudtaget)? När personuppgifter används för ett journalistiskt syfte. Journalister har omfattande friheter från förordningens krav: ● Inget krav om att minimera personuppgifter. Journalistiska ändamål förutsätter vanligtvis omfattande data. ● Ingen rätt hos den registrerade (person vars uppgifter behandlas) att kräva rättelse av felaktiga uppgifter. ● Inget krav om att begränsa förvaringen, uppgifter kan med andra ord i princip sparas i journalistiska arkiv för evigt. ● Inga krav för normala behandlingsgrunder – också känslig information får behandlas. En person som granskas i ett grävande reportage har ingen rätt att få information om den journalistiska arbetsprocessen, hen kan inte förbjuda att hens uppgifter behandlas och hen kan inte (efter att artikeln eller inslaget publicerats) kräva att hens uppgifter ska raderas ur ett journalistiskt arkiv. Och vad är den journalistik som skyddas av undantaget? I sista hand avgörs frågan av domstol. Enligt nuvarande rättspraxis är utgångspunkten frågan om verksamhetens syfte är att uttrycka information, åsikter och tankar för allmänheten. Journalistiken är ett brett begrepp. Till sist undantagets undantag: Dataskyddsförordningen ålägger en att säkerställa att personuppgifter i alla lägen behandlas säkert. Det journalistiska undantaget ger med andra ord ingen befrielse från plikten att sköta om datasäkerhet och att meddela om personuppgiftsincidenter till dataskyddsmyndigheterna. Du behöver ej meddela om incidenterna till de registrerade men myndigheterna kan kräva att du gör det. Frågor och svar: F: Jag har ett kundregister i Excel där jag skrivit upp de köpande redaktörernas kontaktuppgifter och info om till vem och till vilken adress jag ska skicka mina fakturor. Vad ska jag göra med denna fil? S: Filen är ett kundregister. Du bör nämna detta register i ditt register över dataskydd (till exempel i din integritetspolicy). F: Behöver jag bifoga en dataskyddsbeskrivning till alla mina förslag till artiklar eller inslag som jag skickar till mina kunder i framtiden? S: För gamla kunder behövs ingen dataskyddsbeskrivning eftersom de redan är medvetna om att du behandlar deras personuppgifter. F: Utgör e-post eller andra kontaktuppgifter i min telefon ett kundregister. Med e-postens sökfunktion kan jag hitta en människas kontaktuppgifter i hens signatur? S: Kontaktuppgifter som sparats för privat bruk omfattas inte av dataskyddsförordningen. Ifall du har en arbets e-post med uppgifter om kundgrupper borde detta nämnas i din dtaaskyddsbeskrivning. Bekanata dig också med dataskyddsbeskrivningen hos di e-postleverantör. F: Behöver en frilans något särskilt program för dataskydd? Om inte, betyder det att man inte kan använda e-post längre till något om det innebär att man äventyrar en människas dataskydd? S: Kravet att sörja för datasäkerhet gäller alla journalister. Det finns ändå inget specifikt krav på att använda ett specifikt dataskyddsprogram. Ifall de personuppgifter du behandlar endast handlar om inköpande redaktörers namn och kontaktuppgifter behövs inga särskilda lösningar. Text: Hannu Hallamaa, jurist, Finlans Journalistförbund Läs också: Hannu Hallamaa: "GDPR:s inverkan på det redaktionella arbetet minimal" Avainsanat: dataskyddsförordningen frilans GDPR Hannu Hallamaa