Åbo Journalistförenings motion om ett forskningsprojekt kring hjärnhälsa öppnade för en livlig debatt där alla var överens om en sak – arbetet är allt mer stressigt och det påverkar vårt mående. Åbo journalistförening (Turun Journalistiyhdistys) föreslår i en motion att Journalistförbundet, i samarbete med Arbetshälsoinstitutet, inleder ett forskningprojekt om hur jobb i medie- och kommunikationsbranschen påverkar hjärnan och hälsan. Samtidigt kunde man göra pilotprojekt över hur belastningen kunde minskas. Styrelsen svarar att oron för hjärnhälsan och arbetets belastning är relevant och aktuell. Det finns mycket forskning inom området och styrelsen föreslår därför att motionen förkastas. Styrelsen säger att hälsovård inte hör till Journalistförbundets uppgifter och att det varken finns kompetens eller resurser att ta hand om medlemmarnas hälsofrågor på det sättet. Hur arbetet påverkar hälsan är främst en fråga för arbetshälsovården, säger styrelsen. Frågan väckte diskussion bland ledamöterna och över 20 personer bad om ordet. Alla var överens om att hjärnhälsa och att psykosociala risker bör tas på allvar på arbetsplatserna och bland de egenanställda. Efter en lång diskussion godkändes Ilja Ojalas (HJF) motförslag: Motionen förkastas men förbundets arbetslivsutskott behandlar hjärnbelastning och letar efter de effektivaste metoderna att beakta frågorna i intressebevakningen och att föra vidare information om frågan till arbetsplatserna. Plock ur diskussionen: Bland andra ledamöt Teppo Koskinen (ESSY) lyfte fram att ”alla vet hur det är”. ”Vi känner alla igen symtomen och vi har alla, både anställda och arbetsgivare, hört om lösningarna. Det finns ingen brist på kunskap – tvärtom. Det vi måste se är en förändring på arbetsplatserna, i antalet uppdrag som ska utföras och när arbetslistor gör upp, helt enkelt i mängden jobb”, säger Koskinen. Han understödde styrelsens svar men påpekade att frågan bör behandlas med största allvar på arbetsplatserna. Hilla Blomberg (RTTL) som jobbat som arbetarskyddsfullmäktig i Yle lyfte fram att förbundet i utbildningen av arbetarskyddsfullmäktigen kunde betona hjärnhälsa och belastning i större utsträckning. Hon hoppas också att frågorna tas upp med chefer och att det leder till konkreta åtgärder. ”Det är en allvarlig fråga och antagligen är situationen mycket värre än vad vi tror”, säger hon. Heikki Jokinen (FFJ) lyfter fram Danska journalistförbundets webbplats som har en egen stressida. På Danmarks förbunds webbplats finns tips för hur man känner igen stress och vad man kan göra för att motverka stress. De har också en stresskonsult som man kan ringa till. ”Den danska modellen är rätt långt driven. Vi kunde göra en del, till exempel genom mer information på webbplatsen.” Jurist Tytti Oras från förbundets kansli påpekade att förbundet arbetat med psykosociala risker till exempel för två år sedan. Då gjordes en utredning och publicerades en liten broschyr om temat. ”Broschyren tar upp hur man hanterar psykosociala risker och hur man känner igen dem. Använd detta verktyg, det är enkelt och kortfattat", säger Tytti Oras. Tytti Oras påminde också om att Arbetshälsoinstitutet har stresstester och bra tips på webben. Marjaana Varmavuori (HJF) sade att stressen och hälsan är ett strukturellt problem. "Visst vet vi att man behöver pauser. Men om du ska producera x antal artiklar eller inslag kan du inte ta en kaffepaus eller slå dig ner för att meditera. Strukturerna påverkar vår hälsa." Ritva Setälä (HJF) tog fasta på strukturerna. "Detta är en mycket större fråga än en som bara berör arbetshälsovården. Förbundet kan inte låta bli att ta ställning i frågan eller sätta upp händerna." Avainsanat: arbetshälsa fullmäktige motion stress