Audrey Azoulay valdes till generaldirektör för Unesco i höstas. Foto: UNESCO/Christelle ALIX Bild: Paris (IPS – Audrey Azoulay*) Informationsteknologin kan öppna nya världar för oss, och medierna – de traditionella eller de sociala – är allt mer intensivt närvarande i allt fler människors liv. Vilken är kvinnornas roll i medierna och hur påverkar den deras ställning i världen? I informationsförmedlingen tilldelas kvinnor fortfarande ytterst traditionella roller eller obetydliga biroller. I medieinnehållet är de i allmänhet underrepresenterade eller framställs som passiva offer. I reklam är kvinnorna målgrupp för städtillbehör medan reklam avsedd för män handlar om banker, bilar och andra investeringsobjekt. Medierna upprätthåller en stereotyp kvinnobild som är psykologiskt destruktiv. Margaret Gallagher utarbetade den första betydande rapporten om kvinnorna världsomspännande toll i medierna (The Portrayal and Participation of Women in the Media) för Unesco 1979. Slutsatserna i den gäller i stor utsträckning fortfarande: ”Medierna har konstaterats halka efter i samhällsförändringen. Även om medierna ofta inte kan förväntas starta en förändring är det rimligt att förvänta sig att de återspeglar den.” Vissa framsteg har skett på 40 år men Global Media Monitoring Project Report 2015 avslöjade alarmerande uppgifter. Kvinnorna utgjorde fortfarande mindre än en fjärdedel av alla människor som förekom i nyheterna i press, radio och tv, och bara 13 procent av nyheterna fokuserade på kvinnor. Mindre än var femte intervjuad expert var kvinna, och alltid var orsaken inte att de var underrepresenterade i branschen i fråga. Det här betyder att viktiga frågor som påverkar kvinnors liv inte kommer fram i den internationella debatten. Sådana är till exempel eftersläpande löner, representation i politiken, problemen med att kombinera familj och karriär, våld i hemmet samt skuldbeläggning av offren i våldtäkts- och trakasserifall. Kvinnor underrepresenterade på nyhetsredaktioner och nätet En delorsak till problemen är att kvinnor är underrepresenterade på nyhetsredaktionerna: de står för bara cirka en tredjedel av artiklarna eller inslagen. Enligt Global Media Monitoring Report år 2010 bekämpar kvinnor dock stereotypier och strävar efter jämställdhet i sina artiklar. Unescos anvisning Gender Sensitive Indicators for Media vägleder beslutsfattare och mediehusens personal att undvika fallgropar som kränker jämställdheten. Man skulle kunna tänka att internet hjälper att rätta till snedvridningen i de traditionella medierna, men ibland blir situationen den omvända. Till exempel så handlar bara 17 procent av personpresentationerna på Wikimedia om kvinnor. För att rätta till skevheten ordnar vi på kvinnodagen i år en "editeringsmaraton": Ett hundratal frivilliga skapar och uppdaterar wikisidor om tiotals kvinnor med meriter inom utbildning, vetenskap eller kultur. Att skapa information räcker inte, man måste också kunna använda den. Alltför många kvinnor i världen saknar mobilteknologi som ger tillgång till källorna till kunskap. En några år gammal rapport visar att det fanns 250 miljoner färre kvinnor är män på nätet. Internet har dessutom öppnat en ny kanal för sexuella trakasserier, hot om våldtäkt och våld samt cyberstalkning. En utredning om Twitter som gjordes 2014 visade att kvinnliga journalister utsattes för nästan tre gånger så mycket trakasserier som män. * skribenten är generaldirektör för Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur Avainsanat: jämställdhet medier