EU:s dataskyddsförordning har liten inverkan på det praktiska journalistiska arbetet, säger Journalistförbundets jurist Hannu Hallamaa. EU:s dataskyddsförordning, också känd som GDPR (General Data Protection Regulation) bör följas från och med fredagen 25 maj 2018. Journalistförbundet har fått kännedom om flera redaktioner som blivit kontaktade av personer som antingen vill att deras namn eller hela artiklar ska raderas med hänvisning till dataskyddsförordningen. Förordningen ger ändå inte allmänheten nya rättigheter som skulle påverka det redaktionella arbetet, påminner Journalistförbundets jurist Hannu Hallamaa. ”Förordningen ger ingen rätt att påverka det journalistiska arbetet. Man kan till exempel inte be om att ens namn ska strykas från en artikel eller ett teve- eller radioinslag med hänsvisning till dataskyddsförordningen”, säger Hallamaa. Redaktionerna bedömer I dataskyddsförordningen finns ett omfattande undantag för journalistik. Tack vare undantaget har den nya förordningen mycket liten inverkan på det journalistiska arbetet. I praktiken sker inga förändringar om man jämför med tidigare. ”En människa har inte haft rätt och kommer inte att ha rätt att få veta om en redaktion har samlat in uppgifter om hen. Personen har därmed ingen rätt att få veta varför eventuella uppgifter samlats in och kan inte heller kräva att en redaktion slutar behandla hens uppgifter. En person kan inte heller be att hens personuppgifter raderas ur ett redaktionellt system.” Läs också ABC i dataskydd - en tipslista som främst är riktad till Journalistförbundets medlemsföreningar. Läs också Journalistförbundets infopaket om dataskyddsförordningen (än så länge bara på finska) Avainsanat: dataskyddsförordningen GDPR Hannu Hallamaa