Frilansens arbetslöshetsförmåner – vad är på gång?

De föreslagna förändringarna i arbetslöshetslagstiftningen har i offentligheten beskrivits som katastrofala. Journalistförbundet har en annan åsikt. Journalistförbundets jurist Jussi Salokangas berättar varför:

”Efter förändringen är lagen lika bra eller dålig som den varit tidigare. Det som ändras är att det ur frilansens synpunkt kommer att vara lättare att tolka lagen.”

Förändringsförslaget gäller främst definitionen av företagare. En frilans kategoriseras i dag som företagare eller som en person som sysselsätts i eget arbete, en så kallad självsysselsatt. I det nya förslaget slopas kategorin självsysselsatt. I sig spelar kategorin ingen roll – det är TE-byrån (arbets- och näringsbyrån) som avgör om ett arbete görs på hel- eller deltid. Hittills har hel- och deltidsarbete bedömts på samma sätt oberoende av om arbetet utförts i kategorin företagare eller självsysselsatt. Om TE-byrån bedömt att arbetet görs på heltid har personen inte haft rätt till arbetslöshetsskydd.

Journalistförbundet har inte motsatt sig en ändring av definitionen av företagare (där kategorin sysselsatt i eget arbete slopas) eftersom ändringen inte påverkar de självsysselsattas ställning. Det finns ett mycket större problem i den gällande lagstiftningen och det är att gränsdragningen mellan företagsverksamhet på heltid och deltid är oklar och att tolkningspraxisen är sträng. En frilans kategoriseras alltför lätt som företagare på heltid.

Vad har Journalistförbundet åstadkommit?

Journalistförbundet är den enda organisation inom den kreativa branschen som hördes i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Journalistförbundets mål var att utskottet skulle åtgärda ett problem som egentligen ligger utanför det nya lagförslaget – definitionen av verksamhet på heltid och deltid.

Social- och hälsovårdsutskottet föreslog i enlighet med Journalistförbundets förslag att riksdagen skulle godkänna två uttalanden:

1.

Riksdagen förutsätter att arbets- och näringsbyråernas kompetens, anvisningar och rutiner snabbt preciseras när det gäller utkomstskyddet för sysselsatta i eget arbete och företagare och att arbetskraftsförvaltningens beslutspraxis följs i syfte att säkerställa enhetlig praxis och rättssäkerheten för dem som ansöker om utkomstskydd för arbetslösa. Preciseringarna ska i synnerhet gälla skillnaden mellan verksamheten på heltid och på deltid samt när verksamheten ska anses vara avslutad.

2.

Riksdagen förutsätter att det görs en utredning av hur den sociala tryggheten för dem som har atypiska anställningar och uppdrag behöver utvecklas och att förslag till ändrad lagstiftning vid behov tas fram på grundval av utredningen.

Vem kan gynnas av förändringen?

”Lagen som träder i kraft 1 januari 2016 kan förbättra ställningen för en del personer som på heltid varit sysselsatta i eget arbete. Det kan till exempel gälla personer som inte haft en försäkringen enligt lagen om pension för företagare (FöPL) eller som jobbat genom faktureringstjänster som Ukko.fi eller Eezy”, säger Salokangas.

De här personerna har tidigare varit tvungna att lägga ner sin verksamhet för att få arbetslöshetsförmåner. I fortsättningen kan de här personerna vid behov fortsätta sin verksamhet som en bisyssla. En företagare som inte är sysselsatt på heltid har rätt till arbetslöshetsskydd.

I sitt utlåtande till social- och hälsovårdsutskottet påpekade Journalistförbundet att förbundet för närvarande inte rekommenderar dem som blivit uppsagda från mediehusen att försöka ordna med eget arbete. Självanställda tolkas lätt som företagare på heltid och löper stor risk att förlora arbetslöshetsförmåner. Enligt Journalistförbundet borde propositionen tydligt ha sagt att uppdragsarbete under arbetslöshetsperioden inte automatiskt ska tolkas som företagsverksamhet på heltid.

Personer som jobbar genom andelslag (till exempel Lilith och Komeetta) påverkas inte av lagförändringen eftersom arbete i andelslag grundar sig på ett anställningsförhållande. Lagförslaget påverkar inte heller andra former av arbete som görs i ett anställningsförhållande.

Varför har lagförslaget väckt motstånd?

”Organisation och förbund som försvarar självsysselsattas rättigheter har inte förtroende för att TE-byråerna följer lagen. Enligt lagen är ett heltidsarbete ett sådant arbete som förhindrar en att ta emot ett annat heltidsarbete”, säger Salokangas.

I sitt utlåtande lyfte Journalistförbundet fram ett exempel från försäkringsdomstolen: En arbetssökande gick miste om sitt utkomstskydd efter att ha lagt ner tre timmar på att skriva en kolumn, eftersom såväl arbets- och näringsbyrån som försäkringsdomstolen gjorde den tolkningen att det rörde sig om heltidsarbete även om personen i fråga bara hade ett uppdrag i månaden (Försäkringsdomstolen, dnr 2217/2014/1742).

Beslutet grundade sig på att den arbetssökande hade sagt att hen var frilans. TE-byrån lät bli att bedöma arbetsmängden, vilket den enligt lagen borde ha gjort.

Kan TE-byråernas varierande praxis ytterligare försämra arbetslöshetsskyddet för vissa personer när den nya lagen trätt i kraft?

”Nej. Flera organisationer har varit oroliga för att personer som sysselsätter sig själv på deltid genom eget arbete i fortsättningen lättare ska klassificeras som företagare på heltid. Enligt tjänstemännen som förberett lagförslaget i Arbets- och näringsministeriet och i Social- och hälsovårdsministeriet ska lagändringen inte leda till en ändring av definitionen av hel- och deltidsarbete. Journalistförbundet kommer att följa med och övervaka situationen”, säger Salokangas.

Regeringens ”proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner och lagen om utkomstskydd för arbetslösa” är med andra ord lika bra eller dålig som tidigare.

Journalistförbundet fick igenom ett uttalande om bedömning av heltids- och deltidsarbete. Varför krävde Journalistförbundet inte en bättre lag på samma gång?

”Förbundet har i åratal arbetat för att frilansar och självsysselsatta bättre skulle tas i beaktande i arbetslöshets- och upphovsrättslagstiftningen samt i andra lagar. Förändringarna sker långsamt och alla målsättningar går inte att nå på samma gång. Nu har vi tagit ett steg framåt. Arbetet för att förbättra frilansarnas ställning på arbetsmarknaden fortsätter”, säger Jussi Salokangas.

Jussi Salokangas grafiska presentation av lagförslagets ändringar (på finska) hittar du på http://jussi.salokangas.net/#/

Social- och hälsovårdsutskottets betänkande ShUB 16 2015 rd RP 94/2015 rd hittar du här.

Social- och hälsovårdsministeriets nyhet från 4 december finns i länken.

För ytterligare information, kontakta

Jussi Salokangas

050 377 6211 / jussi.salokangas(at)journalistiliitto.fi