Journalistförbundet har publicerat sin styrelsestrategi för 2019–2022. I strategin önskar sin förbundet konkreta åtgärder mot hatretorik, stöd för medieföretagen samt en uppdatering av arbetslagstiftning så att den motsvarar verkligheten på arbetsmarknaden i dag. Förbundet lyfter som en målsättning fram strängare straff för personer som hotar journalister. Förbundet vill också att plattformerna för sociala medier ställs till svars för hatretorik och hot som publiceras på deras webbplatser. För att förbättra verksamhetsförutsättningarna för medieföretagen vill förbundet att digitala publikationer får samma mervärdesskatt som tryckta medier (10 procent). Mervärdesskatten för tryckta och digitala tidningar samt för böcker bör ligga på samma nivå som i övriga Norden. Också i statsrådets mediepolitiska program, som godkändes i juli i år, förbinder sig regeringen att sänka mervärdesskatten för digitala publikationer så fort EU-direktivet som berör frågan förnyats. ”Att sänka den digitala mervärdesskatten är en konkret åtgärd och en av de viktigaste förändringarna vi kan göra för att få mer rörelseutrymme på marknaden”, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho i en intervju för Journalisten. Förbundet har som målsättning att öka mediestöden till en nordisk nivå. Till exempel i Norge stöds nyhetsmedier med 32 miljoner euro per år. I Finland är stödet cirka en halv miljon euro i året. Inom arbetslagstiftningen vill Journalistförbundet att självsysselsatta ska ha mer makt och möjligheter att påverka sina arbetsvillkor och sina arvoden. Personer som jobbar som om de vore anställda borde klassas som anställda, slår strategin fast. Läs hela strategin (på finska) här. Avainsanat: arbetsvillkor Hanne Aho Journalistförbundet mediepolitik strategi styrelse