Fredag 8 augusti publicerades finansminister Riikka Purras budgetförslag för år 2026. Det är särskilt två punkter i nedskärningslistan som skapar allvarlig oro för den audiovisuella branschen: Business Finlands av-produktionsincitament och anslagen för att främja konst och kultur. Om nedskärningarna förverkligas skulle de vara i strid med de skrivningar som regeringen publicerade i samband med vårens budgetförhandlingar. Nedskärningarna skulle också gå tvärs emot de färska tillväxtmålsättningar för de kreativa branscherna som statsrådet och näringslivet tillsammans skrivit ner. Incitamentet för audiovisuella produktioner än en gång hotat Det har hänt igen: finansministeriet har fråntagit Business Finland befogenheterna att bevilja incitament för audiovisuella produktioner för år 2026 (moment 32.20.40). Det här strider mot skrivningarna i alla strategidokument som tagits fram med statsförvaltningen. Förslaget strider också mot regeringsprogrammet och mot den parlamentariska Yle-arbetsgruppens promemoria. I alla dessa sammanhang har det tvärtom föreslagits att detta produktionsincitament borde bli permanent eftersom det är ett fungerande instrument som är nettopositivt för statsekonomin. I april då statsrådet publicerade ett pressmeddelande efter vårbudgetrian konstaterades att nedskärningarna inom företagsstöden inte riktas mot av-branschen. Att slopa produktionsincitamentet är de facto en inbesparing som inte är en inbesparing eftersom av-incitamentet bevisligen genererar mer intäkter åt staten än vad det kostar. Det är värt att påminna om att incitamentet betalas ut till branschen först efter att de förverkligade utgifterna rapporterats. Med andra ord har de beviljade stöden redan betalats tillbaka till statens kassa före pengarna betalas ut från Business Finland till mottagarna inom branschen. Under den tid incitamentet använts har det redan inbringat utländska investeringar värda hundratals miljoner euro till Finland. Incitamentet skapar alltid automatiskt och med säkerhet nytta både till statskassan och nationalekonomin – i motsats till vad som är fallet med många andra företagsstöd. Det är glädjande att arbets- och näringsministeriet i sitt budgetförslag föreslår befogenheter att bevilja upp till 10 miljoner euro, och branschen stöder kraftfullt minister Puistos vilja att återinföra incitamentet i budgeten.Endast genom att göra så kan man främja den tillväxt och internationalisering som tillväxtstrategin förutsätter. Hot om att finansieringen av Finlands filmstiftelse krymper Statsrådet meddelade i början av sommaren att det inte längre blir några nedskärningar inom kulturen under pågående mandatperiod.Nu planerar ändå finansministeriet att skära 22 miljoner euro från undervisnings- och kulturministeriets anslag för att främja konst och kultur. Det är nästan en fjärdedel av hela anslaget (29.80.50), och återigen i strid med målen i den färska kulturpolitiska redogörelsen och tillväxtstrategin för den kreativa ekonomin. Nedskärningen skulle utan tvekan också drabba de stödmedel som riktats till Finlands filmstiftelse. Filmstiftelsens stöd har redan tidigare reducerats kraftigt under tidigare år. Nedskärningarna skulle likaså drabba stöden för kulturexport och branschorganisationer. De stöd som filmstiftelsen delar ut på kulturpolitiska grunder genererar mer inkomster till staten än de kostar, oberoende av en films framgång på biograferna. Till exempel ger produktionsstöden för långfilm mer än 1,2 gånger i inkomster till staten och genererar 2,5 gånger mer i omsättning för branschen. I undervisnings- och kulturministeriets eget budgetförslag finns dessa nedskärningar inte. Förhoppningsvis försvarar ministrarna Mari-Leena Talvitie och Anders Adlercreutz finansieringen av kulturen, en del av samhället som redan lidit av oproportionerligt stora och orättvisa nedskärningar. Möjlighet till extra finansiering för branschen Den audiovisuella branschen är på grund av marknadsläget just nu i en väldigt svår kris. Om dessa nedskärningar genomförs skulle det vara ett hårt slag och nedskärningarna skulle dränera branschen på tiotals miljoner euro i omsättning.Detta skulle strida mot regeringsprogrammets skrivningar liksom mot målen i kulturpolitiska redogörelsen, tillväxtstrategin för den kreativa ekonomin och tillväxtavtalet för av-branschen.Samtidigt har lagförslag som ska främja finansiering av den kreativa sektorn stannat av, trots utredningar och goda skrivningar. Om lagförslagen i skyndsam takt skulle drivas framåt skulle det kunna tillföra branschen ny finansiering utanför statsbudgeten och förbättra Finlands konkurrensläge på den internationella marknaden..De åtgärder som nu föreslås motsvarar inte de ord och löften som uttalats. Branschens aktörer efterlyser att de strategier och skrivningar som tecknats ner verkligen efterföljs och att nedskärningarna upphävs i enlighet med ansvariga ministrars förslag. Detta är avgörande för hela branschens återhämtning, för att trygga sysselsättningen och för den redan påbörjade tillväxten och internationaliseringen. Audiovisual Producers Finland – APFI ry Avate Audiovisuaalisen alan tekijät ry Film Tampere Kopiosto rf Lapin elokuvakomissio Länsi-Suomen elokuvakomissio Skådespelarförbundet Pohjois-Suomen elokuvakomissio Suomen elokuvaohjaajaliitto ry Finlands filmstiftelse Suomen Filmikamari ry Finlands Journalistförbund rf Finlands dramatiker och manusförfattare rf Fackförbundet för teater och media i Finland, Teme Faktauppgifter om av-produktionsincitamentet Jämfört med år 2025, när incitamentets befogenheter varit 10 miljoner euro, eller år 2022, då anslaget var 20 miljoner euro, förloras följande inkomster nästa år om incitamentet avskaffas: staten förlorar minst 14–28 miljoner euro i skatteintäkter (förskottsinnehållning, moms) branschen förlorar minst 50–100 miljoner euro i omsättning internationella investeringar på 30–60 miljoner euro uteblir sysselsättningen inom produktionsservice och dramaproduktion minskar med minst 50 procent, vilket har stor betydelse särskilt i Tammerfors, Åbo, Uleåborg och Lappland, där många internationella projekt genomförs därutöver tillkommer direkta och indirekta förluster i kringliggande branscher (t.ex. assisterande arbetsuppgifter, logi och catering, logistik, musikens upphovsrättsersättningar från utlandet, turism) den imagenytta som av-produktioner ger Finland i utlandet uteblir Avainsanat: audiovisuella branschen Finlands journalistförbund