2027-2031 1. Ett pluralistiskt mediefält som mår bra är en garant för en fungerande demokrati 1.1 Förutsättningarna för de inhemska mediernas verksamhet måste säkras med hjälp av ett mediestöd Det enda landet i Norden som inte har ett permanent mediestöd - ja, det är Finland.Även den finländska oberoende och pålitliga informationsförmedlingen behöver skydd och stöd i konkurrensen mot de internationella plattformsjättarna. Enligt Statistikcentralen har antalet journalister i Finland minskat med omkring 3000 under de senaste 15 åren. Nu behövs det snabba ryck för att förhindra att det uppstår nyhetsödemarker i Finland. Mervärdesskatten för tidningar och böcker måste avskaffas så att det ska vara möjligt för finländare att läsa till ett skäligt pris. Ett permanent och direkt årligt mediestöd på 30 miljoner euro riktat till de journalistiska medierna behövs för redaktionellt arbete och digital utveckling. Finansieringen av public service-bolaget Yle måste också vara tillräcklig och förutsägbar i enlighet med den europeiska mediefrihetsförordningen. Yle är en viktig del av infrastrukturen för information och demokrati och bolagets öde får inte vara avhängigt av konjunkturer inom politiken. 1.2 Finland behöver en hållbar och långsiktig mediepolitik De beslut som rör medier tas i nuläget på ett otal olika ministerier på ett splittrat sätt utan en tydlig riktning. Samordningen av mediepolitiken måste förbättras så att det går att utvärdera effekterna av de ekonomiska besluten och lagstiftningsprojekten på hela mediabranschen. Genom samordning går det också att förverkliga åtgärder som främjar branschen. Att sprida desinformation blir enklare än förr på grund av artificiell intelligens – därför behövs det investeringar både i journalistiska medier och i medie- och AI-läskunnighet. Fungerande, livskraftiga journalistiska medier är den bästa kuren mot falsk information och påverkansförsök. 1.3 Demokratins försvarare måste kunna arbeta utan att vara rädda Att journalister i arbete utsätts för drev och trakasserier är direkta angrepp mot medborgarnas rätt till information. Dessa angrepp måste i lagstiftningen identifieras som brott mot demokratin och det behövs garantier för att dessa brott verkligen utreds. Utöver journalister utsätts även domare, åklagare och forskare för hot och trakasserier. De som försvarar demokratin måste få skydd mot trakasserier och online-våld. Finland måste också kräva att Europeiska kommissionen uppdaterar sin rekommendation om att främja journalisters säkerhet och att kommissionen förbättrar journalisternas förutsättningar att verka överallt i EU. 2. Det måste löna sig att utföra kreativt arbete 2.1 Upphovsmakares rätt att tjäna genom sitt arbete måste garanteras För många proffs inom de kreativa branscherna är upphovsrättsersättningarna en väsentlig del av inkomsten. Därför måste upphovsrättssystemet garantera att alla innehållsproducenter får en skälig och proportionerlig ersättning.Genomförandet av DSM-direktivet har inte lyckats till alla delar. Upphovspersonen måste ha en reell möjlighet att få veta hur sitt verks användning och vilka ersättningar som uppstått av verkets användning. Det gör det i sin tur möjligt att bedöma ersättningens skälighet. Därtill behövs en alternativ tvistmekanism för upphovsrättstvister – något som EU:s regelverk förutsätter. Det är viktigt att finna effektiva och rättssäkra sätt att främja användningen av upphovsrättsskyddade innehåll som också leder till att de ursprungliga upphovsmakarna gynnas ekonomiskt. Att liksom Sverige, Danmark och Norge ta i bruk en allmän avtalslicens är en bra metod för att uppnå detta mål. Att kompensationen för privat kopiering i Finland betalas från statens budget och inte uppbärs av konsumenterna måste snarast möjligt korrigeras eftersom det rådande läget i Finland strider både mot EU-rättens och direktivet. 2.2 Artificiell intelligens måste utvecklas och användas med respekt för upphovsrätten Artificiell intelligens (AI) omformar mediebranschen med en hastighet som inte skådats tidigare. Den teknologiska utvecklingen är en möjlighet för proffsen inom det kreativa fältet. Detta förutsätter ändå att AI utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt, vilket innebär att upphovspersonerna och upphovsrätten respekteras. De företag som utvecklar AI-verktyg och modeller verkar ändå inte på allmänhetens eller upphovspersonernas villkor utan i värsta fall försämrar bolagen allas digitala trygghet. Det är under AI-eran synnerligen viktigt att se till att en uppdaterad upphovsrättslagstiftning skyddar de kreativa branscherna. Med hjälp av lagstiftningen skyddas frukterna av kreativt arbete så att de inte kan användas som träningsmaterial för språkmodeller utan tillstånd och utan ersättning. Det är också nödvändigt att ta fram europeiska lösningar för att slita sig loss från ett teknologiskt beroende av företag som inte bryr sig om reglering. 2.3 Garanti för rättvisa förhandlingar för självanställda Många som arbetar inom medie- och kulturfältet skapar själv sitt arbete. Frilansare och småföretagare måste ha en verklig möjlighet att förhandla om villkoren för arbetet och om upphovsrättsfrågor. Fackföreningar måste få representera självanställda. Självanställdas rätt till kollektiva förhandlingar måste garanteras antingen genom att föra över EU-kommissionens riktlinjer i den nationella lagstiftningen eller genom att påverka EU-lagstiftningen. Möjligheten att verka som företagare och att vara i förvärvsarbete måste underlättas genom att garantera en tillräcklig finansieringsbas för kombinationsförsäkringen samt genom att trygga kontinuiteten och rättvisan i FöPL-systemet.Rätten till kollektiva förhandlingar och övriga förbättringar av självanställdas ställning uppmuntrar att verka som företagare och minskar på behovet av att ty sig till socialskydd. 3. Ett levande inhemskt kulturfält skapar arbete och skatteintäkter 3.1 Finansieringen av kulturen måste öka De kreativa branscherna kunde höra till den finländska tillväxtens lokomotiv. Istället lider de under inbesparingarnas dystra ok.Kulturbranschen har en betydande sysselsättande inverkan och den inbringar mer intäkter till staten än den offentliga finansieringen av kulturen. Med tanke på detta är den offentliga finansieringen av kulturbranschen i nuläget otillräcklig.Finansieringen av kulturen måste höjas till en procent av statsbudgeten. Finansieringen av exempelvis de aktörer som delar ut stipendier till aktörer inom av-branschen måste höjas, såsom Konst- och kulturmyndigheten, Avek och Finlands filmstiftelse. Även Yle är en betydande finansiär och beställare av kultur. Därför försvagar de nedskärningar som riktas mot bolaget sysselsättningen överlag inom kulturbranschen. Tillväxtstrategin för de kreativa branscherna erbjuder en färdig verktygsback för att främja tillväxten för företagen inom den kreativa ekonomin. 3.2 Finland måste ta plats som ett ställe där det är lockande att göra serier och filmer Övriga länder kniper film- och tv-produktioner framför näsan på Finland eftersom de betalar större understöd till utländska produktioner och på ett mer förutsägbart sätt än Finland. Incitamentet för av-produktioner måste bli permanent och även bli en del av ramarna för statsfinanserna. Produktionsincitamentets kriterier måste också förändras så att det blir enklare för inhemska produktionsbolag att beviljas finansiering. I villkoren för de stöd som Finlands filmstiftelse betalar förutsätts inte att produktionerna förverkligas i Finland eller ens med inhemsk arbetskraft. Framöver måste det finnas en garanti för att i första hand inhemska av-proffs sysselsätts med hjälp av stöden. 3.3 Krav på att globala streamingtjänster skapar innehåll åt finländare Internationella streamingjättar lockar publik med sina innehåll – men de erbjuder helst samma utbud åt alla. Av den anledningen måste de förpliktas att skapa innehåll också till publiker från små språk- och kulturområden. EU:s AVMS-direktiv gör det möjligt för en stat att kräva att bolagen finansierar finländska av-produktioner. Att den här ekonomiska mekanismen förverkligas stöder både kultur och näringspolitiken och framför allt finländska kreatörer och företag. AVMS-direktivets pengar kan inbringa tiotals miljoner euro nya inkomster. Det är i sammanhanget viktigt att via kriterier säkerställa att proffs inom av-branschen som bor i Finland sysselsätts. Samtidigt för AVMS-bidragen med sig att branschen utvecklas och ökar skatteintäkterna.