Tre journalister anställda vid Helsingin Sanomat har idag fredag åtalats för röjande av statshemlighet och försök till röjande av statshemlighet. Från ett pressfrihetsperspektiv är detta mycket allvarligt.

I december 2017 publicerade Helsingin Sanomat en artikel om verksamheten vid Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter. Finlands grundlag var då under brådskande revidering, och artikeln hade en koppling till denna samhälleligt anmärkningsvärda angelägenhet.

Polisen har redan konstaterat att redaktionen inte samlat material på något olagligt sätt. Enligt Helsingin Sanomat går alla uppgifter som publicerats i artikeln att finna i offentliga källor, och således har inget brott ägt rum.

Journalistförbundet anser att hotet om fängelsestraff äventyrar den fria informationsförmedlingen i Finland.

Tre journalister hotas nu av fängelsestraff för att de skrivit om ett samhälleligt anmärkningsvärt ämne. 

“Detta är en unik händelse i Finlands historia och mycket exceptionellt även internationellt inom västerländska demokratier. Redan åtalet i sig är en mycket allvarlig sak”, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho.

Åtalet nämner “försök till röjande av statshemlighet”. Med andra ord kan journalister även hotas med fängelsestraff för saker som de inte har publicerat.

Detta kunde betyda att till exempel journalisternas opublicerade anteckningar kan leda till en dom.

“Man kommer inte att undersöka eventuella förseelser, om själva granskandet kan föranleda ett åtal. Detta kunde ha dramatiska följder för det öppna samhället och granskande av maktutövning”, konstaterar Aho.

Även medborgarnas rätt till att ta del av information är hotad.

“Journalister skriver inte artiklar för sig själva utan för allmänheten”, säger Aho.

“Dessa fall hotar uttryckligen gemene mans rätt att få ta del av saker som angår honom.”

Åklagaren har yrkat att rättegången hålls åtminstone delvis bakom lyckta dörrar. Rättegången måste dock hållas offentligt och åtalen måste till alla delar vara offentliga. 

“Hittills har åklagaren varit väldigt fåordig när det gäller åtalets grunder. Det handlar om ett ärende som från ett pressfrihetsperspektiv är såpass viktigt även internationellt, att behandlingen måste ske offentligt. En offentlig behandling erbjuder journalisterna möjligheten att bevisa sin oskyldighet förutom inför rätten, även inför andra medborgare”, säger Aho.

I en västerländsk demokrati kan journalistiskt arbete inte ses som en brottslig handling.