I år vill över 4000 höginkomsttagare hemlighålla sina skatteuppgifter från medierna. Höginkomsttagarna har meddelat skattemyndigheten att de inte vill medverka på listan över inkomster och skatter som ges till medierna. Skattemyndigheten underlättade ett nej med att öppna en särskild nätsida för en begäran om sekretess.

”Detta är mot ett öppet samhälle. Det är frågan om betydande uppgifter. Finländarna har rätt att veta vem det är som har den ekonomiska makten i landet. Skatteuppgifterna ger debatten om löner transparens”, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho.

Skattemyndigheten tillämpar EU:s förordning om dataskydd, som begränsar insamlingen av personuppgifter. Journalistförbundet och Medieförbundet utgår från yttrandefrihet och de tolkar reglerna annorlunda. I en klagan till justitiekanslern vill förbunden veta vad som anses med ”särskilda personliga skäl”, vilket är den motivering som skattemyndigheten godtagit.

”Det är oroväckande om även andra myndigheter börjar tillämpa dataskyddet så att insynen i viktiga samhällsfrågor begränsas”, säger Hanne Aho.

En klar linje saknas och därför kan myndigheter välja hur de tolkar EU:s regler om dataskydd. Då insynen i myndigheters verksamhet och beslut minskar, krymper också yttrandefriheten och informationsförmedlingen blir smalare.

Journalistförbundet anser att tolkningen av EU:s dataskydd försvårar journalisters arbete.

Pressmeddelandet 5.11.2019: Journalistförbundet klagar på Skatteverkets beslut om att dölja höginkomsttagares skatteuppgifter