Det har blivit allt svårare för journalister att få intervjuer, information och fototillstånd av politiker och tjänstepersoner. Det framkommer i svaren på en enkät som Journalistförbundet skickade ut till sina medlemmar i början av september. Nästan 200 journalister som i sitt jobb intervjuar eller fotar politiker och tjänstepersoner svarade på enkäten. Att jobba med politiker har under den senaste tiden blivit aningen svårare eller mycket svårare säger 40 procent av de svarande. Över hälften (56 procent) av de svarande anser att det blivit aningen svårare eller mycket svårare att få information av eller intervjuer med tjänstepersoner. I enkäten ställdes frågor om situationen både i kommunerna, landskapen och på nationell nivå. De svarande säger att det finns flera orsaker till att jobbet blivit svårare: misstänksamheten mot medierna har vuxit, de intervjuade är rädda för att det de säger kommer att behandlas i sociala medier och allmänt för att diskussionsklimatet förändrats. ”Ingen tidtabell fungerar” "I de öppna svaren framkommer det att många politiker och tjänstepersoner vägrar ge helt vanliga intervjuer. Flera svaranden skriver att politiker och tjänstepersoner låter bli att svara på intervjuförfrågningar, att man svarar på frågor enbart per e-post eller sms och att intervjuförfrågningar bollas mellan olika personer”, säger Salla Nazarenko sakkunnig på Journalistförbundet. ”Ingen tidtabell fungerar”, hade en beslutsfattare på nationell nivå svarat på en intervjuförfrågan. Många intervjuade vill också påverka innehållet och tonen i den färdiga artikeln eller det färdiga inslaget. Journalister får också negativ respons för artiklar och foton av de intervjuade och deras bakgrundsorganisationer. En svarande berättar att politiker lyfter fram publicerade artiklar i sina sociala medier för att texterna ska nagelfaras där. För publicerade bilder kan fotojournalister få meddelanden där avsändaren skriver att man tagit ”ett fult foto av politikern”. ”Svaren visar att läget blivit sämre på alla nivåer. Beslutsfattare och tjänstepersoner i allt från kommuner till högsta nationella nivå förhåller sig avogt till att ge intervjuer och till att svara på enkla neutrala frågor, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho. ”Det här innebär att medborgarna inte får den information de har rätt till. I normala demokratiska stater ska beslutsfattarna klara av att svara på mediernas frågor. Beslutsfattarna använder, genom det mandat medborgarna gett dem, gemensamma skattemedel och gemensam beslutsrätt. Det räcker inte att twittra eller blogga. Ifall en politiker inte vågar svara på mediernas frågor betyder det att hens verksamhet inte klarar en noggrann granskning”, säger Aho. Stöd från kolleger På redaktionerna försöker man främst internt lösa de allt större svårigheterna med tillgång till information. Enligt enkätsvaren utreds olika situationer tillsammans med kolleger och professionella nätverk. Var femte svarande säger att de löser problemen tillsammans med arbetsplatsens ledning eller uppdragsgivaren. Lika många säger att hjälp inte finns att tillgå. De som svarat på enkäten upplever ändå inte att läget är kört. Många konstaterar att ”det gäller att inte ge upp” och att man bör få beslutsfattarna att förstå mediernas betydelse i ett fritt samhälle. De svarande vill gärna ha starkare stöd av chefer och chefredaktörer. ”Jag uppmuntrar journalister att ihärdigt fortsätta jobba och chefer att stödja journalisterna i sitt arbete. För färska politiker och tjänstepersoner bör man för sin del förklara mediernas roll i en demokrati. De mer erfarna politikerna kan gärna statuera exempel”, säger Hanne Aho. Om enkäten: Journalistförbundet frågade i en enkät, som skickades till medlemmar 8 september 2023, om intervjuer och fotografering av politiker och tjänstepersoner. Enkäten skickades till 4 790 journalister. 181 personer svarade på enkäten. Avainsanat: demokrati Hanne Aho Information politiker Salla Nazarenko tjänstepersoner yttrandefrihet