Mediebranschen vädjar till inrikesministeriet att återinföra den tjänst där räddningsväsendet skickat automatiska första meddelanden till massmedierna i realtid. Medieförbundet, Journalistförbundet och Yle understryker i sitt gemensamma ställningstagande att det handlar om att garantera den för medborgarna viktiga rätten att få ta del av pålitlig information. ”Journalistiska medier behöver få tillgång till det första meddelandet om utryckningsuppdrag om olyckor för att sedan kunna skaffa mer information så fort som möjligt. Utan sådan information som produceras och publiceras under chefredaktörsansvar uppstår alltför mycket utrymme för ryktesspridning och desinformation. I den tid vi lever i just nu är korrekt information det samma som säkerhet, påpekar Jukka Holmberg, Medieförbundets vd. Systemet som lades ner i början av september förmedlade tidigare räddningsväsendets första meddelanden i realtid till massmedierna. I nuläget ansvarar de lokala räddningstjänsterna för att informera – då de hinner göra det. Det finns en överhängande risk för att rätten till information försvagas märkbart samt att det uppstår en regional ojämlikhet i fråga om tillgången till information. ”Medborgarnas rätt att få information i undantagstillstånd kan inte vara beroende av om den tjänsteperson som är på jobb hinner eller vill informera”, säger Journalistförbundets ordförande Marjaana Varmavuori. ”Den här förändringen begränsar inhämtningen av information i nyhetsarbetet på ett sådant sätt att vi inte ännu kan se vilka alla följder den kommer att föra med sig. När någon försöker begränsa informationsförmedlingen har journalister en rättighet och en skyldighet att reagera.” Att tjänsten för första meddelanden läggs ned har motiverats med att systemet nått slutet av sin tekniska livslängd, med skydd av privatlivets integritet samt det förändrade säkerhetsläget. Mediebranschen hoppas nu på att ett nytt system byggs istället för det gamla. Det nya systemet bör fylla de krav som offentlighetslagen och god förvaltningssed ställer så att medierna kan betjäna medborgarna lika bra som tidigare. Mediebranschen påminner också om att det i skyddet av privatlivet ingår ett undantag för att hantera personuppgifter för journalistiska ändamål. Krista Taubert, som är ställföreträdande ansvarig chefredaktör för enheten Yle Uutiset ja urheilu, efterlyser en snabb lösning på problemet. – Redan efter en knapp veckas erfarenhet ser vi att det kommer klart färre meddelanden och ofta först när situationen redan är över. Det finns stora skillnader i förmågan att informera mellan de olika regionerna. Bristen på tillförlitlig information kan undergräva människors förtroende för journalistik och myndigheter. Situationen är ohållbar. Avainsanat: Finlands journalistförbund Information rättigheter yttrandefrihet