Vi använder cookies för att säkerställa teknisk drift av sidorna och för att samla antalet besökare på sidorna. Vi samlar inte information om enskilda besökare.

Senaste nytt

Lång diskussion om andelslag för mediebranschen

Journalistförbundets styrelse föreslår att fullmäktige ska godkänna planerna på att grunda ett andelslag, ett servicebolag för mediebranschen. Diskussionen fördes torsdag kväll. Beslut fattas på fredagen.

Artikeln uppdateras …

Andelslagets stadgar skulle slå fast att bolagets syfte är att erbjuda tjänster åt Journalistförbundets medlemmar. Bolaget ska betjäna både Journalistförbundets frilansmedlemmar och personer som jobbar som frilansar vid sidan om annat arbete eller studier eller vilka är pensionärsmedlemmar.

Ombud Jussi Salokangas presenterade förslaget:

Ett icke-vinstdrivande andelslag gör det lättare att utföra sporadiska uppdrag. Bolaget fungerar som sina medlemmars arbetsgivare och tar hand om arbetsgivarförpliktelser som löneutbetalning, socialskyddsavgifter och pensionsavgifter, skatter, bokföring och bokslut.

Bolaget skriver arbetsavtal med de anställda där man fastställer arbetstid och lön.

För att grunda servicebolaget behövs ett kapital på 4 000 euro. Styrelsen föreslår att Journalistförbundet står för servicebolagets startkostnader. Styrelsen föreslår också att bolaget beviljas ett två års lån på 72 501 euro. Bolaget betalar tillbaka lånet till Journalistförbundet. Styrelsen utvärderar årligen verksamhetens ändamålsenlighet.

Bolaget är icke vinstdrivande och målet är att göra ett nollresultat. Servicebolaget inleder sin verksamhet tidigast i september-oktober.

Ärendet har förberetts av frilansutskottet som samlats flera gånger sedan sommaren 2015. Utskottet har också hört bland andra bokföraren Outi Ruissalo, ekonomiexpert Arto Suni, andelslagets Liliths verksamhetsledare Kikke Heikkinen och Finkas direktör Aija Ståhlberg.

Fördelar:

  1. Om en medlem märker att hen behöver ett företag eller att kunden önskar att medlemmen arbetar genom ett företag behöver hen inte grunda ett eget utan kan jobba via servicebolaget.

  2. Servicebolaget är arbetsgivare, medlemmen är arbetstagare. Fakturan skickas av andelslaget till kunden. Medlemmen ska själv fastställa och förhandla om sin arvodesnivå samt leta efter egna kunder. Medlemmen kan få hjälp med att fastställa en lämplig nivå på arvodet. Bolaget förmedlar inte billig arbetskraft, lönenivån ska vara i linje med branschens lönenivå.

  3. Servicebolagets bokförare/anställda sköter arbetsgivaravgifter: betalar lön, socialavgifter, skatter samt ordnar bokföring och bokslut.

  4. Servicebolaget skriver arbetsavtal och arbetsintyg.

  5. Servicebolaget kommunicerar utåt, har en webbsida och anställda kan beställa personliga visitkort.

  6. Andelslaget ordnar evenemang och utbildningar. Medlemmarna kan få kollegialt stöd och skapa nya nätverk.

  7. Andelslaget kan åtminstone i början inte erbjuda arbetsutrymmen eller arbetsredskap men försöker erbjuda konferensutrymmen där man kan hålla möten men också träffa kunder eller personer som man ska intervjua.

  8. Andelslaget marknadsför förbundets medlemmar och tjänsterna de erbjuder. Potentiella kunder är tidningshus, teve- och radiobolag, organisationer, ministerier, företag och andra sammanslutningar.

  9. När förbundets egna servicebolag växer till en betydande aktör har det en bätre förhandlingsposition i fråga om arbetsvillkor.

  10. Servicebolaget kan locka nya medlemmar till Journalistförbundet.

Andelslaget fungerar som ett arbetsandelslag. Syftet är att stöda ekonomisk verksamhet som utövas av andelslagets medlemmar.

Frilansutskottet har hört föreningarna och bett om utlåtanden. Reaktionerna har främst varit positiva.

Risker:

Risker förknippade med andelslaget är dels ekonomiska, del förknippade med bolagets position som arbetsgivare. Det finns en risk för att andelslaget inte blir ekonomiskt lönsamt. Denna situation kan uppstå om bolaget inte lockar tillräckligt många kunder eller medlemmar eller om de som jobbar genom bolaget inte har tillräckligt många uppdrag och inkomsterna stannar under målsättningen.

Bolagets anställningar sker genom så kallade TTT-avtal där den anställda arbetar då när det finns arbete och anmäler sina egna arbetstider till bolaget på förhand. Den anställda ansvarar själv för att skapa sina arbetstillfällen. Eventuellt kan en enskild anställd ställa bolaget inför rätta om hen anser att den finns en ogrundad orsak för återkommande visstidsavtal.

Arbetsgivarens skyldighet är att organisera preventiv arbetshälsovård för sina anställda. I praktiken handlar det om att utreda faktorer som belastar arbetet. Bolagets skyldighet är att informera om risker med distansarbete. 

Diskussion:

Anna-Liisa Haavikko (RTRF) understöder andelslaget men föreslår att ärendet förbereds på nytt och att beslut fattas senare.

Aapo Parviainen (RTRF)stöder Haavikkos förslag och efterlyser mer information om bakgrundsarbete och vill se en grundligare beredning. ”Här finns alltför många stora, principiella, olösta frågor.”

Veera Tegelberg (PJY/studerande) säger att initiativet är fräscht och betydelsefullt, speciellt för studerande och andra som är nya i branschen.

Hanna-Kaisa Hämäläinen (FFJ) säger att Finlands frilansjournalister understöder initiativet. Många nya frilansar, uppsagda, studerande och andra behöver stöd i början av sin frilanskarriär. ”Det här är ett initiativ som skulle ge oss synlighet och nya medlemmar”.

Outi Salovaara (ISSY) presenterar en egen uträkning på förslaget och undrar hur den budgeterade 36 600 euro ska räcka till att anställa en person på halvtid (för administrativa kostnader samt lönekostnader). Hon vill också veta hur andelslagets arbetsgivarskyldigheter ser ut i förhållande till arbetstid och lön. Hon undrar också hur arbetslöshetsskyddet ser ut för andelslagets anställda.

Juha Lehtinen (PJY) undrar hur man avgör bolagets ändamålsenlighet i Journalistförbundet.

Jyrki Räikkä (HSY) lyfter fram riskerna med bolaget och säger att det finns risker i anknytning till kommunikation och till verksamheten. ”Jag anser att riskerna är större än vad den här utredningen ger sken av. De ekonomiska riskerna är inte lika stora som risker som finns i anknytning till Journalistförbundets rykte: när arbetstagarnas förbund blir en arbetsgivare för sina medlemmar”.

Kirsi Mattila (styrelsen): Jag har själv varit med och förberett ärendet, jag jobbar genom ett andelslag och har varit nöjd med lösningen. Om någon har förutsättningar att sköta ett andelslag så har Journalistförbundet det. Jag förstår inte riktigt misstänksamheten mot detta. Uppbyggnaden eller organisationen är ännu öppen ja men ska ännu utvecklas.

Tiina Ruulio (FFJ) försvarar idén med servicebolaget och lyfter fram att ärendet förberetts väl. Att man bett om åsikter från medlemsföreningar, att man granskat möjligheter. Det här är en ny grej som passar bra i organisationens förnyelseprocess.

Ilja Ojala (SAL) Jag har varit med om sex samarbetsförhandlingar. Ett gemensamt bekymmer för dem som sagts upp är hur de ska börja jobba. Hur ska de hitta pålitliga samarbetspartners? Hur ska de hitta nätverk? Jag vill att vi ska tänka på våra medlemmar, på vad de på riktigt behöver och göra något konkret för dem.

Hannu Verronen (PSSY) Idén är bra. Det kan vi inte förneka. Men de som är mest ivriga är sådana som inte vet så mycket om att sälja sitt arbete som frilans. Jag delar åsikten att det här inte är tillräckligt bra utrett och förberett. Har man tagit i beaktande regionala aspekter? Borde man stöda separata andelslag ute i regionerna?

Jussi Lankinen (HSY) Först om riskerna. Det skulle vara otroligt osolidariskt om ett fullmäktige som främst består av fast anställda skulle torpedera en idé som främjar frilansar.

Jussi Salokangas (kansliet) svarar på frågorna. Vi har tänkt på frågorna ur arbetslöshetsperspektivet och vi har utrett skattefrågor. Visst, uppbyggnaden är öppen. Vi har tagit i beaktande alla juridiska aspekter.

Vi har hört Finka och a-kassans direktör ställde sig otroligt positivt till detta. Vi kan inte lova någon arbetslöshetsskydd eftersom de regionala NTM-centralerna kan ha olika linjer i frågan. Syftet är ändå att förbättra socialskyddet för våra medlemmar. Vi vill också öka kunskaperna om arbetet. Många som kommer in i branschen känner inte till att de borde ha företagarens pensionsförsäkring. Hur fastställer man arbetstid. I arbetsavtalet slår man fast arbetstiden och lönen.  Jag vill gärna höra vilka konkreta frågor som ni vill att ska utredas ifall ärendet går tillbaka till en ny behandling.

(Diskussionen avbröts och fortsätter på fredagen)

Fredag 27 maj. Behandlingen fortsätter med diskusion:

Hanna-Kaisa Hämäläinen (FFJ): I dag handlar det om vi vågar fatta ett beslut för framtiden. Vi som är fullmäktigeledamöter ger styrelsen fullmakt att föra ärendet vidare så att de fortsätter reda ut detaljerna. Vi har inte tidigare heller fattat beslut om detaljer i fullmäktige utan litat på att styrelsen gör det. Andelslaget är en helt ny sak. Ja, det finns en del osäkerhet men vi ska komma ihåg att fullmäktige fattar beslut om en linje.

Utanför den här salen finns det unga, gamla, frilansar, uppsagda och andra som väntar på det här beslutet. Jag tycker det är viktigt att vi ger dem som följer vår verksamhet budskapet att det här projektet fortskrider. Vi hörde nyss hur osäkra många snuttarbetare, frilansar och andra känner sig. Vi kan inte förlora ett år till. Det är en lång tid. Behovet finns just nu. Vi ska komma ihåg att inget annat förbund har gjort något liknande. Initiatiativet har väckt intresse både nationellt och internationellt. Är vi de första och gör vi historia?”

Anna-Liisa Haavikko (RTRF): Jag har sovit på saken. Jag tycker andelslaget är en jättebra idé. Jag bad igår att saken skulle behandlas på nytt. Jag drar tillbaka mitt förslag från i går att

Aapo Parviainen (RTRF/YOT): Jag drar också tillbaka mitt understöd för att förslaget ska gå tillbaka. Jag har aldrig sagt att idéen är dålig och att jag motsätter mig den. Men jag står fast vid min kommentar om att ärendet dåligt berett och att vi i fullmäktige inte fått tillräckligt bra information om detta. Jag vill att vi ska ha information om andelslagets form. Vem är medlem?   

Hanne Aho (ordförande). Fullmäktige ska följa med styrelsens arbete, ge respons och granska vårt arbete. När jag hörde gårdagens diskussion funderade jag på vilken bild en ledamot får av ärendet om hen kommer hit utan förhandskunskap. Jag tar lärdom av det här fallet och vi kommer att bli bättre på att presentera ärenden och förbereda dem.  Har vi mod att fatta ett beslut som för oss framåt? 

Jyrki Räikkä (HSY/HJF): Beslutet handlar om att ge en fullmakt åt styrelsen att föra ärendet vidare. Jag tycker vi ska ge dem den fullmakten men forutsätta att styrelsen reder ut alla detaljer som är oklara. Ärendet är laddat och det finns stora förväntningar i luften. Jag föreslår att vi godkänner förslaget.

Jussi Ahlroth (styrelsen): Jag vill lyfta fram styrelsens perspektiv. Jag upprepar att förberedelserna inte varit bristfälliga. Inget annat ärendet har beretts lika bra under mina två år. En missbedömning var att Jussi Salokangas presentation  var mycket kompakt. Den tog inte upp alla detaljer eller alla risker som vi bedömt på förhand. Prislappen på detta fäller inte vår budget. Många frilansar har lyft upp förväntnongarna och önskemålen, studerande har lyft upp samma frågor. Det är två grupper som vi hittills inte kunnat betjäna tillräckligt bra. Jag hoppas ni ger mandat åt oss för att gå vidare.