Vi använder cookies för att säkerställa teknisk drift av sidorna och för att samla antalet besökare på sidorna. Vi samlar inte information om enskilda besökare.

Senaste nytt

Fullmäktiges frågestund på höstmötet 2015

Fredag 11 december inledde fullmäktige höstmötet med den traditionella frågestunden då fullmäktigeledamöter kunde ställa frågor till styrelsen och Journalistförbundets ledning och kansli.

Sari Sainio, PJY, Birkaland, styrelsen, ordförande för utskottet som arbetar med arbetslivsfrågor.

Fråga: ”Vi har samarbetat med Tammerfors universitet om en utredning om journalisternas nya arbeten (ITUT – irtisanottujen toimittajien uudet työt). Forskaren som ansvarar för utredningen har inte hittat tillräckligt många personer att intervjua, det gäller främst personer som sagts upp. Nu ber jag om er hjälp. Tipsa personer som ni kan tänka er att kunde ställa upp. Det här är ett viktigt projekt och jag hoppas att vi får fler personer med. Tack.”

Anmäl dig till undersökningen på Tammerfors universitets webbplats, HÄR.

Sari Pelttari-Heikka, PSSY, Norra Finland

Fråga:”Mitt ärende gäller internationella frågor. Vad betyder regeringens beslut om att dra in finansiering för utvecklingsbistånd för Vikes?”

Svar: Juha Rekola, ombud, internationella frågor.

”Vikes är grundat för att implementera förbundets. Förbundet ger årligen 0,7 procent av medlemsintäkterna till solidaritetsprojekt. Sipiläs regering har beslutat att radikalt sänka bidragen till utvecklingsbistånd. Beslutet påverkar främst FN-organisationer, alla medborgarorganisationer, värst drabbas små och medelstora organisationer. Vikes kunde inte år 2015 ansöka om pengar för projekt. Budgeten och antalet projekt halveras nu. Administrationen kan upprätthållas med en minimibudget men för 2017 är finansieringen väldigt osäker. Mycket beror på vilka beslut som fattas nästa vår. I Vikes styrelse försöker vi komma på olika sätt att hitta ny finansiering så att vi kan garantera en kontinuitet och upprätthålla en proffsig nivå på projekten.”

Veera Tegelberg, PJY, Birkaland, studerande

Fråga: ”Jag har i flera år nämnt praktikantlöner i fullmäktige. Nästa höst blir tuff i frågan om kollektivavtalsförhandlingar och jag är orolig för att praktikantlönerna glöms bort i förhandlingarna.”

Svar, Nina Porra, ombud, utbildning: ”Det är en viktig poäng och frågan är viktig. Tillsammans med Mediernas centralförbund har vi en gemensam utbildningsarbetsgrupp. Arbetet med praktikantlönerna är utmanande och det framskrider långsamt. Vi träffas nästa gång i mars och jobbar så gott vi kan och försöker förbättra läget för praktikanter, speciellt praktikanter som kommer från yrkeshögskolor.”

Svar, Pirkko Epstein, Yles programarbetare: ”Frågan finns med i Yles programarbetares kollektivavtalsförhandlingar. Vi har tagit ett steg framåt och lyckats få en praktikantlön som för universitetsstudernde är 80 procent och yh-studerande 50 procent. Målsättningen är att studenterna ska vara i en jämlik position och vi förhandlar vidare för att nå målet.

Outi Salovaara, ISSY, Östra Finland

Fråga: ”Hur går det med historieprojektet? När förväntas det vara klart?”

Svar: Marja Palmunen. Syftet med projektet är att skriva om Journalistförbundets historia under de första 100 åren (1921–2021). Målsättningen var att vi i slutet på 2015 skulle ha materialet insamlat. Två personer har varit anställda på deltid under 2015. Kostnaderna har varit 75 000 av vilket 40 000 bekostats av Jokes. Nu har vi två olika berättelser. En för början av förbundets tid från 1921, en annan om tiden efter slutet på 1960-talet. De två delarna kommunicerar just nu inte med varandra. Vi föreslår att projektet får 30 000 euro till för nästa år för att komplettera den andra forskningsdelen. Vi letar som bäst efter en ny forskare för att komplettera projektet.

Aapo Parviainen, RTRF

Fråga: ”Pappren till fullmäktiges höstmöte anlände försenat. Antagligen berodde det på postens strejk. Men nu undrar jag var finns pappren på Journalistförbundets webbplats, extranet. Hur står det till ed extranet-funktionen?”

Svar: Marja Palmunen: “Kom ihåg att ni själva kan uppdatera era kontaktuppgifter i Extra-funktionen. Men i grunden är problemet relevant. Varför ska vi fortfarande posta dokumenten i pappersform? Vi har diskuterat alternativ men brev är fortfarande den mest pålitliga formen.”

Ingrid Svanfeldt, FAO, RTRF

Fråga: ”Jag har en fråga angående flyktingsituationen i Finland. Vi har 130 mottagningscentraler i dag. På centralerna fungerar informationen ofta dåligt. Vi försöker utveckla kommunikationen på Evitsskogs mottagningscentral. Skicka gärna tips på hur man lös frågorna på andra håll i Finland så att vi kan samla best-practice-erfarenheter från hela landet. Vad kunde Journalistförbundet göra? Hur kunde förbundet jobba för de journalister och fotografer som kommit till Finland?

Svar, Juha Rekola: ”Flyktingkrisen påverkar oss på flera olika nivåer. På förbundet har vi granskat läget bland annat hur vi ska göra när personer som ansökt och kanske fått asyl vill bli medlemmar i Journalistförbundet. En del av dem har inte ännu möjlighet att tjäna inkomster och vi har därför tolkat inkomstkriterierna på ett lite annorlunda sätt för deras del. Vi vill kunna erbjuda dem ett professionellt sammanhang och har diskuterat bland annat med Finlands frilansjournalister om samarbete och om hur vi kan ge information för nyanlända journalister.”

Heikki Jokinen (FFJ/Styrelsen): ”Jag svarar också, i egenskap av ordförande för utskottet för internationella ärenden. Medlemskriterierna är en nyckelfråga. En del föreningar har varit i kontakt för att utreda möjligheterna att hjälpa asylsökande journalister och vi har diskuterat möjligheterna att visa solidaritet genom att betala för en annans medlemsavgift. Nästa vecka ordnas för första gången en Vad är det att vara frilans?-träff på engelska och jag är säker på att det inte är den sista vi ordnar. Ett annat problem är de grava hot som journalister utsätts för på grund av att de bevakat frågor som behandlar asylsökande. Vad kan vi göra som förbund?”

Svar, Nina Porra: ”Till kännedom. I förrgår ordnade vi tillsammans med Helsinging Sanomat och Haaga-Helia en kväll om rädslor och hatprat. Jag rekommenderar att ni tittar på sändningen från diskussionen. Vi vet inte hur allmänna hoten och hatpraten är och det finns planer på att Haaga-Helia gör en utredning om hur vanligt det är och hur det påverkar journalisternas arbete. Det är ett viktigt tema och förbundet försöker ge redskap att hantera detta.”

Svar, Tytti Oras, ombud: ”Jag vill påminna er om att hot är en psykosocial risk på arbetsplatsen och något arbetsgivaren bör ta tag i.”

Aleksanteri Pikkarainen, PSSY, Norra Finland.

Fråga: ”Som alla vet ska pensionärer från och med nästa år betala medlemsavgift. Det finns okunskap om medlemsavgiftens storlek på arbetsplatserna. Hur ska vi undvika att pensionärer i stor skala skriver ut sig ur förbundet. I vår förening är pensionärerna aktiva medlemmar och vi har ett bra samarbete mellan unga och äldre.”

Svar: Marja Palmunen: ”Den här diskussionen fördes delvis i fjol. Betalningen och medlemsavgiften finns utskriven i de nya betalningsanvisningarna som, ifall de snart godkänns av fullmäktige, träder i kraft. Antagligen kommer en stor del av de blivande pensionärerna inte att vilja betala medlemsavgigft.  Jag vill påminna om att avgiften är lika stor som för medlemmar som studerar och kan kanske inte anses vara orimligt stor.”

Tiina Rautkorpi, YMT, RTRF

Fråga: Förbundet har kommit till insikten att vi ska vara proaktiva. Jag är mycket glad över karriärrådgivningen som är ett strategiskt beslut. Det är så vi skapar en framtid. Vilka andra strategiska beslut borde vi se? Kommer vi att se nya journalister bland de uppsagda forskarna från universiteten? Kommer vi att få nya medlemmar från andra branscher? Hur berättar vi om vår verksamhet så att folk som behöver informationen verkligen hittar den?”

Svar: Pirkko Epstein, styrelsen: ”Jag upplever att styrelsen och kansliet är på den här vägen som du talar om. Bland annat genom nya satsningar som karriärrådgivning och serviceföretaget för frilansar. Bakom allting ligger medlemsrekrytering, något som vi alla ska satsa på. Var och en av oss kan jobba för att hitta nya medlemmar.”

Kimmo Lundén, SAL Tidskriftsjournalisternas förbund

Fråga: “Hur ser det ut för a-kassan Finka i dag?”

Svar: Marko Laitala, SAL/Styrelsen: ”I år kom vi till insikten att Finkas situation är mycket sämre än många andra a-kassors. Finkas finansieringsgrad har legat på 55 procent när den borde vara 100 procent. Detta ledde till en höjning av medlemsavgiften i fjol. Genom ett bidrag från Arbetslöshetsförsäkringsfonden gav ett bidrag, höjde Finkas finansieringsgrad till 75 procent och fick tillstånd att hålla medlemsavgiften på samma nivå. Finka borde nå upp till en finansieringsgrad på 100 procent under 2017. Det kan ske genom ytterligare bidrag eller genom att höja medlemsavgiften. Vi har diskuterat olika lösningsalternativ:

1) Lägga ner a-kassan.  Det är i praktiken omöjligt eftersom de som får arbetslöshetsunderstöd skulle tappa sin inkomstrelaterade arbetslöshetsersättning.

2) Fusioneras med en annan a-kassa. Den andra kassan borde ha en stark ekonomi. Men vem skulle vilja ha oss?

3) Höja medlemsavgiften ytterligare.  Men om vi höjer medlemsavgiften, varifrån ska de pengarna tas? Finkas problem är att det finns många direkta medlemmar, som endast är medlemmar i kassan utan att höra till ett förbund. I fjol försvann 6,7 procent av medlemmarna eftersom vi höjde avgiften. Direktbetalande medlemmar väljer andra, billigare, kassor.

Just nu funderar vi på ytterligare alternativ.”

Fråga. Marjaana Varmavuori, Helsingfors journalistförening: “Hur syns Finkas problem bland medlemmarna?”

Svar, Marko Laitala: Personalen på kassan är rätt belastad, men ersättningarna betalas ut.

Sanna Nikula, kansliet, ombud.

Påminnelse: “För en vecka sedan skickade förbundet ut information om att medlemmar som också fotograferar i sitt arbete nu ska utvidga sina Kopiosto-fullmakter. Kom ihåg att göra det!”

Hanna-Kaisa Hämäläinen, Finlands frilansjournalister

Fråga: “I dag lyfter Helsingin Sanomat upp självsysselsatta, arbetslöshetsskydd och intressebevakning inom fackföreningarna. Detta ett ämne som diskuterats brett. Journalistförbundet säger att rädslorna är obefogade. Om det är så, hur ska förbundet informera om detta?  Det finns mycket information emn vilken är rätt?”

Svar, Petri Savolainen, intressebevakningsdirektör. “Läs dagens Helsingin Sanomat, där finns en direkt hänvisning till fackförbunden. Vi har jobbat aktivt med frågorna tillsammans med andra kreativa branscher och fortsätter med det. Det nya lagsförslaget om arbetslöshetsskyddet är under beredning. Vårt centrala budskap har varit att man borde se socialskyddet som en helhet och inse att människor i dag  inte är enbart antingen anställda eller företagare utan att det finns flera mellanting.”

Svar, Jussi Salokangas, ombud: “Detta en lagteknisk fråga. Främst har det funnits en stor rädsla för att personer som inte är det i framtiden ska definieras som heltidsföretagare. Vi har velat föra diskussionen om lagsförslaget till att handla om hel- eller deltidsarbete och till att frilansar och andra självsysselsatta i dag inte har rätt till arbetslöshetsskydd. Tillsammans med förbundets informatör ska vi fundera på hur vi ännu bättre kan informera medlemmarna om detta. Se gärna min presentation om lagförslaget på min webbplats!