Förhandlingarna om pressens nya kollektivavtal har börjat

Lönerna

Journalistförbundet föreslår att tabellönerna, de personliga lönerna och praktikantlönerna höjs med 30 euro från och med 1 oktober 2014. De personliga lönerna höjs 1 februari 2015 med en lokal företagsspecifik pott, vilken är 0,3 procent. I jourtilläggen föreslår vi en höjning på en (1) procent. För arbete som utförs mellan klockan 01.01 och 05.00 föreslår vi en höjning på två (2) procent. Jourtilläggen ska gälla från och med 1 februari 2015.

Mediernas centralförbund anser att det är viktigt att det vid eventuella löneförhöjningar och tidpunkterna för dem skulle finnas en möjlighet till liknande lokala avtal, vilka man kommit överens om inom teknologiindustrin och löntagarorganisationerna inom ramen för tillväxt- och sysselsättningsavtalet. Utgångspunkten är att man ska kunna avtala om löneförhöjningar lokalt tillsammans med huvudförtroendemännen. Mediernas centralförbund ger ett mer detaljerat löneförslag onsdagen 10 september.

TILLÄGG 11 SEPTEMBER: MEDIERNAS CENTRALFÖRBUNDS FÖRSLAG

Från och med 1 februari 2015 höjs de personliga lönerna med en allmän ökning på 0,4 procent. Minimilönerna höjs vid samma tidpunkt med 0,4 procent. Ett år senare det vill säga 1 februari 2016 höjs lönerna företagsspecifikt med 0,6 procent. Hur och på vilka grunder höjningen fördelas inom företaget avtalas med huvudförtroendemannen senast 31 januari 2015. Höjningen används för personliga löneförhöjningar som stöder företagets lönepolitik. Ifall man inte lokalt kommer överens om hur den företagsspecifika höjningen ska fördelas höjs samtliga personliga löner med en allmän höjning på 0,4 procent från och med 1 februari 2016. Minimilönerna höjs vid samma tidpunkt med 0,4 procent.

(Stycket har redigerats 12 september med Mediernas centralförbunds preciseringar kring lönefrågan)

Avtalsperiod

Journalistförbundet föreslår att det nya kollektivavtalet gäller 13 månader för tiden 1 oktober 2014 till 31 oktober 2015.

Mediernas centralförbund föreslår att kollektivavtalet gäller för tiden 1 oktober 2014 till 31 januari 2017. Perioden skulle delas in i två delar: 1 oktober 2014 till 31 juli 2016 och 1augusti 2016 till 31 januari 2017.

Tillämpning

Journalistförbundet föreslår att avtalet bör ändras så att det motsvarar verkligheten på arbetsplatserna. Tidningshusen har blivit mediehus där arbetstagarna också arbetar med radio och teve. Pressens avtal bör tillämpas även i tidningar som publiceras på webben.

Mediernas centralförbund presenterade inget förslag.

Arbetsförhållande

Journalistförbundet: Förmåner som baserar sig på arbetsförhållandets längd bör beakta tidigare arbetsförhållanden hos samma arbetsgivare, förutom när det funnits ett väsentligt uppehåll mellan arbetsförhållandena (till exempel ett uppehåll som vara längre än den maximala årssemestern). I avtalet kommer följande tillägg: En anställd vars arbetsavtal baserar sig på att göras arbetsturer vid behov (tarvittaessa töihin tuleva) har rätt att arbeta för andra arbetsgivare när den förstnämnda arbetsgivaren inte kan erbjuda arbete.

Mediernas centralförbund presenterade inget förslag.

Avtal för förtroendemän

Journalistförbundet: Mediehusens fackklubbars förtroendemän bör ha samma ställning som huvudförtroendemännen. Förtroendemännen bör betalas en lika stor ersättning som den huvudförtroendemänen får och dessa bör ha samma rätt att använda den tid som behövs för att sköta uppdraget. Hittills har man lokalt kommit överens om förtroendemännens ersättning och tidsanvändning.

Mediernas centralförbund presenterade inget förslag.

Årssemestern

Journalistförbundet presenterade inget förslag.

Mediernas centralförbund har som målsättning att man genom avtal kan komma överens om liknande system för att tjäna in semester som branschens övriga personalgrupper har. Genom kollektivavtal ska man i arbetsavtalet få en möjlighet att avtala om årssemesterns längd och sättet på vilket arbetstagaren förtjänar den, på ett sätt som avviker från kollektivavtalet. Mediernas centralförbund vill också att man ska kunna avtala om en möjlig kompensation för detta.

Arbetsro

Journalistförbundet presenterade inget förslag.

Mediernas centralförbund föreslår man så fort som möjligt grundar en förhandlingsgrupp, med representanter från Journalistförbundet och Mediernas centralförbund, vilken innan slutet av september utreder förbundens syn på innehållet i förordningen om arbetsro. Ett detaljerat förslag på innehållet i förordningen görs sedan på basen av utredningsarbetet. Mediernas centralförbund anser att förbunden bland annat bör diskutera förtroendemänenns ställning i förhållande till förbundet och de lokala fackklubbarnas roll i frågan om arbetsro.

Förhandlarna kom överens om att arbetsgruppen som behandlar avtalstexter inleder sitt arbete onsdagen 10 september. Fredagen 12 september möts gruppen som behandlar löner och avtalsperiodens längd.

Finlands journalistförbunds förhandlingsdelegation leds av förbundets ordförande Arto Nieminen. Till delegationen hör även journalisterna Jussi Ahlroth från Helsingin Sanomat, Sylvia Bjon från Hufvudstadsbladet, Harri Mertaniemi från Suur-Keuruu (Alma Media), Arno Juutilainen från Hämeen Sanomat och Taru Taipale från Talouselämä. Journalistförbundets kansli representeras av ombud Tytti Oras och av intressebevakningsdirektör Petri Savolainen.

Förhandlingsdelegationen från Mediernas centralförbund leds av ordförande för arbetslivsutskottets ordförande, Jarmo Koskinen, vd för Sanoma Lehtimedia Oy. De övriga medlemmarna är Juha Blomster, vd för A-Lehdet Oy, Pekka Mervola, vd för Sanomalehti Keskisuomalainen Oy, Kari Juutilainen, vd för Alma Media Kustannus Oy. Mediernas centralförbunds kansli representeras av arbetsmarknadsdirektör Elina Nissi och jurist Heli Manninen.