Gör ett arbetsavtal Ett arbetsavtal är inte bara en överenskommelse mellan två parter. Lagar och avtal garanterar bägge parterna vissa rättigheter och ålägger dem vissa skyldigheter. Genom att ingå arbetsavtal kommer arbetsgivaren och arbetstagaren överens om bl.a. arbetsuppgifter och lön. Med stöd av lagstiftningen och de kollektivavtal som Journalistförbundet förhandlat fram fastställs till exempel arbetstider, semestrar, löner, arbetsskift och olika tilläggsersättningar. Lagen och kollektivavtalet säkerställer vissa minimivillkor, men arbetstagaren kan förhandla sig till ännu bättre villkor för arbetet. Innan man ingår arbetsavtal lönar det sig att kontrollera om företaget avtalat om upphovsrätt. Den som bäst kan besvara den frågan är Journalistförbundets förtroendeperson. Arbetstagaren har rätt att organisera sig i fackförbund, anlita förtroendepersoner och påverka sina arbetsförhållanden. SKRIFTLIGT ARBETSAVTAL Arbetsavtal kan ingås muntligt, skriftligt eller elektroniskt. Det lönar sig att upprätta ett skriftligt avtal så att villkoren för arbetet är klara för både arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetsavtalet ingås tillsvidare (= avtal om stadigvarande arbete) om inget motiverat och godtagbart skäl kan påvisas för att avtalet ska gälla för viss tid. Godtagbara skäl till visstidsanställning är bland annat vikariat, tillfälliga arbetsuppgifter och projekt eller praktik i anslutning till studier. Om arbetstagaren däremot själv föreslår visstidsanställning behöver detta inte motiveras. Man kan också ingå flera avtal på viss tid i följd, förutsatt att ett sådant motiverat skäl som avses i lagen kan påvisas för varje avtal. Anställningen upphör när den avtalade tiden löper ut. Visstidsanställning utan motiverat skäl anses gälla tillsvidare. Ett arbetsavtal som gäller tillsvidare upphör att gälla först efter uppsägning. Om uppsägningstiden avtalas ibland redan när arbetsavtalet ingås. Om inte annat överenskommits bestäms uppsägningstiden på basis av bestämmelserna i kollektivavtalet eller i arbetsavtalslagen. Bestämmelserna om anställningstrygghet skyddar arbetstagaren mot olaglig uppsägning. När arbetsgivaren säger upp ett arbetsavtal ska det alltid finnas ett sakligt och vägande skäl till detta. MINIMIKRAV PÅ INNEHÅLL I ARBETSAVTAL Ett skriftligt arbetsavtal ska innehålla alla centrala villkor för arbetet: huvudsakliga arbetsuppgifter, lön, arbetstid, semestrar samt tillämpligt kollektivavtal. Om de centrala villkoren inte inkluderats i arbetsavtalet skall arbetsgivaren ge en separat redogörelse för de aktuella frågorna. Deltids- och visstidsanställda ska komma ihåg att arbetsgivaren inte har rätt att tillämpa ofördelaktigare villkor på dem än på andra arbetstagare enbart på basis av arbetsavtalets giltighetstid eller arbetstidens längd. Anställningen kan vara en dag eller flera månader, och arbetstiden kan vara till exempel endast ett par timmar om dagen. I radio- och tv-branschen är också de som arbetar med avtal om timlön eller programarbete anställda genom arbetsavtal, även om personer med dylika avtal i praktiken kallas frilansar. Även en del av pressattachéerna är anställda genom arbetsavtal, men majoriteten är dock företagare-frilansar. KOLLEKTIVAVTALET OCH LAGEN Anställningstryggheten garanteras genom kollektivavtalet för branschen samt företagsspecifika lokala avtal. För den som arbetar vid ett företag som inte är skyldigt att iaktta kollektivavtalet bestäms anställningsvillkoren enligt arbetslagstiftningen och arbetsavtalet. Även om bestämmelserna i arbetsavtalet vanligen är bindande kan kollektivavtalet eller lagen i vissa fall åsidosätta ett arbetsavtalsvillkor som är ofördelaktigt för arbetstagaren. Till exempel bestämmelserna om minimilön i det allmänt bindande kollektivavtalet kan inte underskridas ens genom avtal. Däremot kan man alltid avtala om fördelaktigare arbetsvillkor än vad kollektivavtalet ger. För dem som omfattas av kollektivavtalet har endast fastställts minimivillkor, som nästan alltid är bättre än de lagstadgade villkoren. Många missförhållanden kan vid behov rättas till med stöd av de nuvarande avtalen, förutsatt att dessa iakttas. Information om de varierande sociala förmåner som företagen erbjuder fås av chefen eller förtroendepersonen. UPPHOVSRÄTT I redaktionellt arbete uppkommer en mängd material som ska betraktas som verk och som är upphovsrättsligt skyddade. Lagen om upphovsrätt skyddar sådana verk som uppfyller kriteriet för skapande verksamhet och originalitet, såsom skriftliga verk och fotografier. Oskyddat material är till exempel notiser, olika faktaförteckningar, idéer och information. Enbart det faktum att mycket tid lagts ner på ett arbete medför inte upphovsrättsligt skydd för resultatet av arbetet. Upphovsrätten tillhör verkets upphovsperson oberoende av under vilka förhållanden (i anställning eller på fritiden) verket har producerats. Om man har avtalat om upphovsrätten gemensamt på arbetsplatsen bestäms omfattningen av överlåtelse av upphovsrätten samt de ersättningar som fås för överlåtelsen på basis av upphovsrättsavtalet. Om inga lokala avtal ingåtts tillämpas de bestämmelser i kollektivavtalet som gäller upphovsrätt. Dylika bestämmelser finns bland annat i kollektivavtalen. Om man är anställd i en bransch som inte har giltiga kollektivavtal och det inte heller står något om överlåtelse av upphovsrätten i arbetsavtalet, har arbetsgivaren i princip rätt att nyttja verken i sin ordinarie verksamhet. I dessa fall ska dock journalistreglerna beaktas samt upphovspersonens moraliska rättigheter (till exempel angivning av namn) och en tredje parts (till exempel intervjuobjektets) rättigheter respekteras. Enligt lagen om upphovsrätt är det upphovsmannen som besluter om nyttjandet av verket, ger användningstillstånd och bevakar sina moraliska rättigheter. Om inget avtalats om upphovsrätten utgår avtalet om leverans- och försäljningsvillkor mellan förbunden från rätt till första publicering och fri nyttjanderätt i köparens egen verksamhet. Därför skall frilansar själva se till att även upphovsrätten fastställs tillräckligt noggrant för varje uppdrag. I och med koncern- och multimedieutvecklingen har det blivit allt viktigare att kontrollera att redaktionellt material nyttjas avtalsenligt. RÄTT TILL UTBILDNING Anställda i redaktionellt arbete inom pressen har rätt till två dagar utbildning varje år. Denna utbildning finansieras av arbetsgivaren. Den anställda ska alltid komma överens om utbildningen med chefen. Yle och MTV3 beviljar sina anställda utbildningsledighet med lön. Ledighet kan på begäran beviljas personer som arbetar vid Yle och som haft arbete i branschen som huvudsyssla i minst tio år, varav minst fem år vid Rundradion. Vid MTV3 kan fortbildningsledighet på ansökan beviljas en programmedarbetare som arbetat vid bolaget i över tre år. FÖRTROENDEPERSONER OCH ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGE Arbetstagaren borde i första hand avtala om alla detaljer med sin egen chef. I problemsituationer hjälper bland andra förtroendepersonen, arbetarskyddsfullmäktige och Journalistförbundet till förfogande. Till förtroendepersonens viktigaste uppgifter hör att övervaka att kollektivavtal och lagar följs, att avgöra meningsskiljaktigheter, att sköta den allmänna bevakningen av medlemmarnas intressen samt att upprätthålla arbetsron. Förtroendepersonen hjälper om det på arbetsplatsen uppstår meningsskiljaktigheter i fråga om lön, arbetstid, semestrar eller upphovsrätt och kan ta upp nästan vilket problem som helst. Förtroendepersonens ställning garanteras bland annat av rätten att tolka avtal, förhandla, få information och upprätta lokala avtal. Det lönar sig att be förtroendepersonen om hjälp och råd redan innan meningsskiljaktigheter uppstår. Även en arbetarskyddsfullmäktig har en tämligen stark ställning. I egenskap av arbetstagarnas representant ser han eller hon till att arbetet inte äventyrar eller skadar arbetstagarnas hälsa. Uppgifterna varierar från övervakning av övertid till kartläggning av risker samt handläggning av frågor i anslutning till arbetsklimatet. Även arbetshälsa och verksamhet för upprätthållande av arbetsförmågan hör till arbetarskyddsfullmäktigs ansvarsområden. Fullmäktig agerar med stöd av de rättigheter som lagen medger. Ansvaret för arbetarskyddet ligger dock alltid hos arbetsgivaren. Företaget skall arrangera företagshälsovård och uppdatera arbetarskyddets verksamhetsprogram. Arbetsplatsen skall också ha ett program för verksamhet som främjar och upprätthåller arbetstagarnas arbetsförmåga. Var och en ska också själv bevaka sina egna intressen. På eget ansvar ligger i hög grad till exempel att se till att avtal och arbetstider iakttas och att olika tillägg och ersättningar för övertidsarbete utbetalas på korrekt sätt. Den som misstänker att lönebeloppet inte är korrekt eller att lönen inte bestämts på ett rättvist sätt skall ta kontakt med förtroendemannen för att utreda frågan. Ömsesidig flexibilitet i arbetslivet är inte av ondo, men ensidig flexibilitet leder till en allvarlig snedvridning som är svår att rätta till när krafterna tryter. I arbetslivet kan och skall man hålla på sin rätt. En del problem är så komplicerade att förtroendepersonen inte kan lösa dem. De kan gälla till exempel detaljer i lagstiftningen eller prejudikatfall. Journalistförbundets medlemmar kan alltid kontakta förbundets jurister för att få hjälp. Stöd finns även att få hos den egna föreningen eller fackavdelningen. Avdelningen har en central roll i intressebevakningen på de enskilda arbetsplatserna.