Vi måste ta avstånd mot censur

Följande debattartikel publicerades i Aftonbladet 31 januari:

Årets världsmästerskap i ishockey hålls i maj, och arrangörsland är Vitryssland. Ishockey-VM väcker alltid ett stort intresse i många länder, och ett stort antal journalister kommer därför att finnas på plats för att bevaka mästerskapet. Detta tycks ha ställt till oro hos de vitryska myndigheterna. För nyligen gick dessa ut med ett förtydligande riktat till journalister: om du vill rapportera om någonting annat än hockey måste du ansöka om ett särskilt tillstånd.
För den som tror på det fria ordet låter detta naturligtvis helt absurt. Men i alltför många delar av världen är detta ett normalt beteende från makthavare och myndigheter.

Det vitryska Journalistförbundet vittnar om att journalister ofta blir trakasserade genom exempelvis tre timmar långa "ID-kontroller". Och att utländska reportrar utan ackreditering riskerar omedelbar deportering  ur landet. Bevakningen av samhället ska begränsas och övervakas.

Situationen i Vitryssland är dessvärre inte unik. Vi har sett många exempel, inte minst i republiker i det forna Sovjetunionen, på hur utländska journalister blir illa behandlade när de blivit för kritiska i sin journalistik.

Den danska journalisten Vibeke Sperling, som i många år bevakade politik och nyheter i Ryssland, blev redan under Putins första regim nekad visum till landet, antagligen på grund av hennes kritiskt granskande journalistik. Denna händelse har fått förnyat intresse efter att den amerikanske journalisten David Satter nyligen nekades visum till Ryssland.

Nyligen blev även en prisbelönt holländsk fotojournalist, med stor erfarenhet från Nordkaukasus, plötsligt nekad ryskt visum till de olympiska spelen i Sotji. Ännu värre gick det för två norrmän, en reporter och en kameraman från norska TV2, som 2013 blev hindrade i sitt arbete sex gånger, och vid tre tillfällen blev omhändertagna av myndigheterna och fick sin utrustning konfiskerad.

Sportarrangemang är ofta goda anledningar för journalister till att gräva djupare i de villkor som befolkningen i landet lever under, och för att se om demokratiska rättigheter fungerar. Det vet myndigheterna mycket väl, och därför väljer den vitryska regeringen att försöka  censurera utländska journalisters arbete.

I takt med globaliseringen har internationell mediebevakning fått större betydelse, inte minst tack vare publicering online. Därför är det helt avgörande att internationella organisationer som EU, UNESCO och Europarådet lägger maximal press på regimer som förhindrar den fria pressens arbete.

Prestigefyllda sportevenemang är betydelsefulla därför att det där finns en reell möjlighet för både regeringar och idrottsorganisationer att ställa tydliga krav på pressfrihet som en förutsättning för att få arrangera evenemangen. Vi måste klart och tydligt ta avstånd mot censur och stötta fria medier till gagn för demokratins utveckling.

Naturligtvis har flera av de mediebolag som planerar att bevaka hockey-VM reagerat på de vitryska kraven. Om det har någon verkan återstår att se. Det internationella hockeyförbundet har dock ett tydligt ansvar. Om de anser att det fria ordet är något värt måste de reagera. De kan inte förlägga ett mästerskap i ett land där myndigheter ser journalister som något farligt. Och som hotar att utvisa journalister bara för att de gör sitt jobb. Det är inte den typen av utvisningar ishockey ska handla om.

Mogens Blicher Bjerregård
President Europeiska Journalistfederationen Ordförande Dansk Journalistforbund

Arto Nieminen
Ordförande Finska Journalistförbundet

Jonas Nordling
Ordförande Svenska Journalistförbundet