Journalistförbundets fullmäktige som samlades 22–23 maj i Helsingfors förde en initierad och lång diskussion om välmående och ork i mediebranschen. Fullmäktige önskade att förbundet utreder olika sätt att stötta journalisters arbetsvälmående och lösningar för att hjälpa dem som kämpar med orken. 

Diskussionen väcktes av Finlands frilansjournalisters motion om att inrätta en kamratstödstjänst. Finlands frilansjournalister föreslog att förbundet grundar en stödtelefon och utbildar personer som skulle bemanna den. En motsvarande kamratstödstjänst finns till exempel i Tyskland. 

Fullmäktige påminde i diskussionen om att ansvaret för att ta tag i arbetsvälmåendefrågor i första hand ligger hos arbetsgivarna inom mediebranschen. Journalistförbundet arbetar för att stödja arbetstagarnas ork bland annat genom kollektivavtal och genom att erbjuda rådgivning i anställningsfrågor och utbildningar. 

Fullmäktige godkände inte Finlands frilansjournalisters initiativ, men beslöt att i högre grad beakta frågor kring arbetsvälmående i förbundets verksamhetsutveckling. Dessutom kommer förbundet att överväga nya sätt att stötta sina medlemmar i välmåendefrågor. 

Förutom Journalistförbundet utreder också Stiftelsen för främjande av journalistisk kultur, Jokes, möjligheten att finansiera en telefonlinje för kamratstöd. Stiftelsen utreder en telefontjänst dit journalister som utsatts för trakasserier och hot kan vända sig för stöd och råd. 

Fullmäktige beslöt att Journalistförbundet följer projektets utveckling hos Jokes. Om projektet förverkligas, kan förbundet vid behov stötta det, exempelvis genom gemensamma medlemsutbildningar och informationsspridning. 

Fullmäktige godkände verksamhetsberättelsen, bokslutet och principerna för placeringsverksamheten 

Vid sitt möte behandlade fullmäktige även Journalistförbundets verksamhetsberättelse och bokslut för fjolåret. Förbundets resultat förra året var 296 000 euro på plus tack vare bättre placeringsavkastningar än beräknat. 

Medlemsavgifter inbringade 5,5 miljoner euro, varav 1,1 miljoner euro betalades ut till föreningar och avdelningar och 676 000 euro till arbetslöshetskassan. Förbundets ordinarie verksamhetskostnader uppgick till cirka 4,7 miljoner euro. Utan placeringsavkastning hade förbundet gått med förlust. 

Fullmäktige beslöt att ändra Journalistförbundets placeringsprinciper så att förbundet får större handlingsutrymme vid valet av placeringsobjekt. I fortsättningen kan förbundet friare omfördela sina placeringar mellan aktier, fondplaceringar, skuldebrev och depositioner. Det ska finnas flera olika placeringsslag för att sprida riskerna. 

De nu godkända principerna gäller fördelningen av placeringar mellan olika placeringsslag. Dessutom har förbundet gett sina kapitalförvaltare riktlinjer för investeringarnas ansvarsfullhet. 

Journalistförbundets ekonomi bygger på medlemsavgiftsintäkter. Målet med placeringsverksamheten är att trygga förbundets ekonomiska ställning och soliditet. Förbundet gör inga investeringar i spekulationssyfte. 

Under frågestunden diskuterade fullmäktige bland annat användningen av artificiell intelligens, avskaffandet av skatteavdraget för fackföreningsavgifter, lokala avtal samt lönetransparans.