Nyheter / 08.12.2015

Medierapport väcker frågor

I augusti i år tillsatte Kommunikationsministeriet en arbetsgrupp vars syfte var att utvärdera den finländska mediemarknaden. Till arbetsgruppens ordförande valdes Anssi Vanjoki. Övriga medlemmar var Reetta Meriläinen, Kalle Isokallio och Mikael Jungner. Måndagen 7 december presenterade arbetsgruppen sina resultat i rapporten Vinn eller försvinn. Rapporten är på finska men har ett svenskt sammandrag.

Journalistförbundets intressebevakningsdirektör Petri Savolainen säger att flera av åtgärdsförslagen motsvarar de synpunkter Journalistförbundet lyft fram i sina uttalanden och i det utlåtande förbundet gav arbetsgruppen.

Lägre moms, mer reklam

Journalistförbundet har länge krävt att mervärdesskatten för digital distribution ska vara den samma som för tryckt innehåll. I dag är skatten för papperstidningar som prenumereras 10 procent medan digitalt medieinnehåll har en skatt på 24 procent. Enligt rapporten är det ”motiverat att digitalt innehåll ska ha samma låga mervärdesskatt som prenumererade papperstidningar”.

Förslaget att minska begränsningar som är riktade mot reklam stöder Journalistförbundets målsättning att förbättra verksamhetsförutsättningarna för inhemska medier. Rapporten vill bland annat slopa tidsgränserna för reklam i radion samt begränsningar för svaga alkoholdrycker.

Rapporten föreslår att medieutbildning bör minskas och att en del av de nya studieplatserna förs över till vidareutbildningen. ”Utbildningen bör dessutom kompletteras med nya tyngdpunktsområden som är relevanta i en digitaliserad värld.” Att det finns för många utbildningsplatser inom mediebranschen är ett välkänt faktum sedan länge. Journalistförbundet anser att rätt sorts fortbildning stöder sysselsättningen inom mediebranschen.

Frilansar och personer som sysselsätter sig själv, så kallade självsysselsatta: Även personer som inte jobbar som anställda har beaktats i rapporten.

Nya frågor – Yle och upphovsrätten

Rapporten har en stark tyngdpunkt på Yle men den saknar konkreta förslag på hur Yles finansiering ska ordnas. Enligt rapporten borde Yle bland annat utöka andelen inköpt material betydligt. I en intervju för Hufvudstadsbladet (7.12.2015) påpekar Petri Savolainen att fem av sjutton förslag handlar om Yle

– Det är nästan vart tredje förslag. Eftersom den parlamentariska arbetsgruppen ännu ska behandla Yles uppdrag betyder det här att man ger ganska starka riktlinjer åt den gruppen, säger Savolainen i HBL.

Förslaget om att Yle ska köpa mer innehåll av kommersiella utomstående aktörer är en stor fråga. I många produktionsbolag finns inget allmänt bindande kollektivavtal.

– Om man gör sådana här förändringar bör det ske kontrollerat och med tillräckligt mycket tid att förbereda sig, säger Savolainen.

En annan punkt i rapporten som väcker frågor är den om upphovsrätten. Enligt rapporten bör ”upphovsrättssystemet vara så flexibelt som möjligt”. Journalistförbundet har tillsammans med andra upphovsrättsorganisationer föreslagit att man genom lagstiftning ska göra upp villkor för överlåtelse av upphovsrätt. Villkor som bland annat garanterar upphovsmannen en skälig ersättning. Rapporten säger att det ska finnas fri avtalsrätt om upphovsrätten. Det tycker Journalistförbundet också men i praktiken är den enskilda frilansjournalisten i en svag förhandlingsposition om motparten är en internationell mediekoncern.

– Det måste handla om äkta avtal där båda parters behov tas i beaktande, säger Savolainen.

Och pressen då? Arbetsgruppen har så gott som glömt bort att behandla den traditionella pressen, som trots allt är en central aktör inom mediefältet.

Journalistförbundets ordförande Hanne Aho säger att rapporten koncentrerar sig på digitala medier och fri konkurrens. Rapportens säger bland annat att ”mediepolitikens viktigaste roll är att säkerställa en rättvis konkurrensmiljö. Det är konsumenternas val som avgör hur marknaden utvecklas.”

– Arbetsgruppen har en stark tilltro på marknadsstyrning. Inom mediebranschen ska det vara möjligt att fatta beslut som inte följer den traditionella synen på business eftersom branschen också har ett ansvar för demokrati och yttrandefrihet, säger Hanne Aho.

Arbetsgruppen kartlade läget för olika medieaktörer och för mediebranschen med hjälp av flera tidigare branschöversikter samt med beaktande av utvecklingen i andra länder. Arbetsgruppen har hört och intervjuat aktörer och inflytelserika parter inom branschen. Tiotals företag och sammanslutningar inom mediebranschen bidrog till utvärderingen genom att lämna in sina utlåtanden, Finlands Jpournalistförbund var en av dessa.

Svenska experter?

En lista på vilka experter som hörts av arbetsgruppen samt en lista på vilka aktörer som gett sitt utlåtande finns i bilagan till rapporten. Bland de nio experterna finns ingen representant för de finlandssvenska kommersiella mediehusen. Anssi Vanjoki säger att han och medlemmar i arbetsgruppen har talat med representanter för finlandssvenska medier trots att de inte finns bland de officiella experterna.– Svenska språket och minoritetsspråk ser vi som en viktig specialfråga men i rapporten har vi fokuserat på de stora linjerna. Alla har haft en möjlighet att säga sin åsikt, säger Vanjoki

Arbetsgruppen hörde följande personer på sina möten:

Heikki Rotko
Atte Jääskeläinen / YLE
Petteri Putkiranta / Sanoma
Pauli Aalto-Setälä / Aller Media
Marcus Wiklund / Sanoma Media
Jukka Leinonen / DNA
Leena Puntila / Bauer Media Group
Sari Siikasalmi / SEK
Viveca Still / Undervisnings- och kulturministeriet


Nedskärningar inom mediebranschen underminerar Finlands säkerhet

De planerade nedskärningarna inom Yle och på annat håll i mediebranschen kan påverka Finlands säkerhet och försörjningsberedskap, säger Finlands Journalistförbund.

Redaktionsavdelningarna får mer pengar för sin verksamhet

Journalistförbundets redaktionsavdelningar får mer pengar för sin verksamhet från och med januari 2025. Avdelningarnas grundbidrag höjs med 30 procent.

De premierades för sina insatser för förbundet

I samband med Journalistförbundets fullmäktiges vårmöte delade förbundet ut utmärkelser för årets organisationsgärning och för en insats som gjorts för arbetsplatsgemenskapen.