Nyheter / 26.09.2016

Journalistik för medborgarsamhället

”Journalistisk verksamhet och annan, kommersiell verksamhet är två helt olika saker. Tyvärr blandas de ofta ihop, särskilt av mediechefer.”

Docent Lars Lundsten inledde det svenska seminariet med rubriken Sju dödssynder och fem kardinaldygder. Hans budskap var klart: Journalistik handlar inte om framställning av produkter utan om att bedriva verksamhet och om att utföra handlingar i ett medborgarsamhälle.

”Ordet innehållsproduktion för diskussionen åt fel håll. Det är en falsk metafor när vi talar om journalistik”, säger Lundsten.

Han delar in medieverksamhet i två delar, journalistisk verksamhet och annan, kommersiell verksamhet.

”I journalistisk verksamhet företräder journalisten medborgarna. Syftet är att mobilisera medborgarna och att ge dem handlingskapacitet. I grunden handlar det om empowerment av medborgarna.”

I den kommersiella verksamheten är fokus enligt Lundsten på att underhålla kunden, skapa kultur för kunden och att erbjuda kunden tjänster. Journalistisk verksamhet skyddas av yttrandefriheten, källskyddet och av tryckfriheten. Kommersiell verksamhet skyddas av näringsfrihet, konsumentskydd och konkurrenslagstiftning. Mediehus sysslar oftast med båda verksamheterna, påpekar Lundsten.

”De kan överlappa varandra men de är två väsensskilda saker.”

Om man inte lyckas mobilisera medborgarna – har man då misslyckats i sin journalistik?

”Ja. Journalistens perspektiv bör vara en medborgares relation till en annan medborgare och att bygga ett gemensamt samhälle. Journalistikens essens är inte att bidra till att folk ska ha mera att konsumera.”

Dödssynderna då? Lars Lundsten lyfte fram sju synder som ett journalistiskt medium bör undvika.

Högmod (stolthet). Exempel: Svenska YLE tror att det finns ett ”Svenskfinland” – leder till ett falskt nationsbygge och von oben-perspektiv. HBL tror sig vara en rikstidning – leder till underlåtenhet att jobba för (de svenska) medborgarna i lokalsamhället. Journalisterna tror sig vara typiska medborgare – leder till jag-journalistik.

Girighet. Exempel: Mediecheferna tänker i termer av business det vill säga hur innehållet går att sälja. Yle räknar tittarsiffror – som om värdet av public service vore en kvantitativ fråga. KSF Media stryper lokaljournalistiken för att den är för dyr! Viljan att sälja tjänster/innehåll leder till du- journalistik.

Lust (otukt). Exempel: Förhållandet till textreklam – det är skönt att köra snabba bilar och båtar. Förhållandet till de ledande partierna på lokalplanet – det är skönt att frottera sig med de stora pojkarna. Det här gör det omöjligt att företräda medborgare och att mobilisera medborgaren.

Avund. Exempel: KSF Media avundas HSS Media över den österbottniska annonsmarknaden. HSS Media avundas KSF Media för Amos' miljoner. Både KSF Media och HSS Media avundas YLE och Yleskatten.

Frosseri. Exempel: Lars Lundsten hade ej egna exempel men seminariedeltagarna nämnde fula kommentarstrådar eller en omåttligt stor bevakning av Lucia som exempel.

Vrede. Exempel: Kritisera inte oss för då blir vi arga!

Lättja. Exempel: Svenska journalister är sämre (ut)bildade och mindre specialiserade än sina finska kollegor och folk i allmänhet. Den svenska utbildningen är på kandidatnivå och många av dem som i dag innehar chefsposter i det finlandssvenska mediefältet har kandidatexamen eller en ännu lägre utbildning. Varför är detta farligt? En allt större del av folk i gemen har en högre utbildning än journalisterna som ska ge relevant och trovärdig information åt de här människorna.

Lars Lundsten avslutade behandlingen av synderna med en uppmuntran: ”Nu kan var och en titta in i sitt smutsiga hjärta och fundera på sitt yrke och på den journalistiska funktionen. På vilka punkter är vi högmodiga, giriga, fulla av lust, avundsjuka? När hänger vi oss till frosseri och lättja?”

Kardinaldygderna då – som visade sig vara fyra till antalet. Vad bör vi göra för att lyckas?

Förstånd – prudentia. De svenska tidningarna i Finland har en framtid endast om de förmår stöda medborgaren i samhället. (Svenska) Yle har en framtid om Yle får ett uppdrag av staten och om Yle förstår att public service handlar om att ge folk det de behöver och inte om att ge folk det de önskar sig.

Rättvisa – iustitia. Se på världen ur medborgarens synvinkel. Se aldrig på världen ur den mäktigas synvinkel. Gör det möjligt att företräda medborgaren, bidra till empowerment av medborgaren och till att mobilisera medborgaren.

Måttfullhet – moderantia. Vi-journalistik kräver att journalisten är en av oss, inte en stjärna. Vi- journalistiken kräver att mediet ställer upp på sikt och följer med processen.

Kraftfullhet – mod styrka uthållighet. Man ska inte underkasta sig kravet att vara innehållsproducent. Vi måste visa vilja att utöva journalistik till förmån för medborgarsamhället.

Nedtecknat av Lina Laurent på Journalistförbundets svenska seminuarium i Borgå 23–24 september.2016.


Journalistförbundet fokuserar på kollektivavtal och upphovsrätt 2025

Kollektivavtalsförhandlingar, förbättrade villkor för frilansar och en ny strategi för upphovsrätt står högt på Journalistförbundets agenda för nästa år. Förbundet satsar också på att stötta Yles anställda i omställningsförhandlingarna och förhandlar om bättre arbetsvillkor för egenföretagare. 

Medlemsavgifterna på samma nivå 2025

Journalistförbundets fullmäktige har fastställt medlemsavgifterna för 2025. Medlemsavgifterna är på samma nivå 2025 som 2024.

Fullmäktigeperioden halvvägs: Många mål uppnådda – men arbete återstår 

Journalistförbundet kommer under de kommande åren att fortsätta arbeta för sina medlemmars rättigheter och aktivt delta i diskussionen om mediebranschen. Det här är planen då fullmäktige kommit halvvägs i sitt arbete.