Vi använder cookies för att säkerställa teknisk drift av sidorna och för att samla antalet besökare på sidorna. Vi samlar inte information om enskilda besökare.

Senaste nytt

Heinäluoma: “Uppsägningarna på Yle en överraskning”

Riksdagsledamot Eero Heinäluoma (SDP), som besökte Journalistförbundets fullmäktige i fredags, talade bland annat om Yle-arbetsgruppens arbete och om mervärdesskatten på medieprodukter.

”Arbetsgruppen hade ingen uppfattning om att riktlinjerna skulle leda till massiva uppsägningar. Utgångspunkten var att Yle skulle kunna fortsätta sin verksamhet i samma form som i dag.”

När Eero Heinäluoma besökte Journalistförbundets fullmäktiges höstmöte 9 december kretsade en stor del av frågorna kring vilka konsekvenser Yle-arbetsgruppens riktlinjer fått och kommer att få. Också postlagen, mervärdesskatt och statsminister Juha Sipiläs mediesyn diskuterades.

Eero Heinäluoma var inbjuden som talare främst på grund av sitt engagemang i två centrala arbetsgrupper som granskar mediefältet i Finland. Dels ingick Heinäluoma i den parlamentariska arbetsgrupp som av Kommunikationsministeriet fick i uppgift att granska Yles verksamhet. Dels ingår Heinäluoma i en arbetsgrupp som ska reda ut finansiering av och framtidsutsikterna för kommersiell tv- och nyhetsverksamhet. Arbetsgruppen torde presentera sina slutsatser i början av nästa år. Ordförande för arbetsgruppen är riksdagsledamot Harry Harkimo (Saml).

Men tillbaka till Yle. Många i fullmäktige undrade om inte Yle-arbetsgruppen insåg vilka följder det skulle att Yle ska öka sina inköp utifrån med över 30 procent. Vad tänkte ni på? lydde en direkt fråga.

”Ja, vad tänker en arbetsgrupp? En arbetsgrupp och beslutsfattare i största allmänhet baserar ofta sina tankar på det som berättas för dem. Arbetsgruppen hade tillgång till information och enligt den informationen skulle förändringarna inte leda till massiva uppsägningar”, upprepade Heinäluoma.

Han påpekade att en tanke med mer inköp utifrån är att skapa exportmöjligheter.

”Vi har en positiv vision om att det ska uppstå ny expertis. Branschen (produktionsbolag inom mediesektorn) kan nu växa i Finland och förhoppningsvis leder det också till att vi får nya exportprodukter”, sade Heinäluoma.

Han påpekade ändå att arbetsgruppens riktlinjer inte är ”absolut bindande”.

”Att utlokalisera får inte vara ett mål i sig. Kvalitet och pris bör kontinuerligt bedömas och det finns inget som säger att 30 procent är ett tal som är hugget i sten.”

Tidningsmoms dåligt beslut

Eero Heinäluoma sade flera gånger att han är uppriktigt orolig för mediernas förutsättningar att erbjuda relevant och bra information. Han nämnde mediehusens ekonomiska svårigheter och tog upp det allt vanligare problemet med falska nyheter och ryktesspridning.

”Vi behöver olika källor, olika nyheter, så att människor kan jämföra den information de får och tar del av.”

Eero Heinäluoma sade också att han är öppen för en diskussion om mediestöd.

”Är yttrandefriheten så värdefull att staten ska lägga in stöd för att garantera olika röster? Vi borde öppna en diskussion om direkt offentligt stöd men hur ett sådant stöd kunde se ut lämnar jag öppet.”

När Heinäluoma reflekterade över politiska beslut som påverkar mediehusen nämnde har mervärdesskatten på tidningsprenumerationer som infördes 2012.

”Katainens regerings beslut om att lägga moms på tidningar var ett olyckligt beslut. Frågan är vad vi kan göra i dag. Jag anser att frågan borde granskas på nytt i samband med momsen på e-tidningar och e-böcker”, sade Heinäluoma och tillade att frågan är akut.

I Jyrki Katainens (Saml) regering hade SDP och Samlingspartiet lika många ministerposter. SDP:s Jutta Rinne var finansminister och Krista Kiuru undervisnings- och kommunikationsminister när beslutet om tidningsmomsen fattades.

Oro över Yle och Sipilä

Heinäluoma sade att han bekymrat följt med diskussionen om att Yle skulle ha låtit Juha Sipilä påverka journalistiska beslut. Han sade att det ändå är vanligt att relationen mellan Finlands statsminister och Yle är inflammerad.

”Många politiker anser att de har rätt att försöka påverka Yle eftersom det är ett nationellt bolag. Men visst, läget i dag är aningen annorlunda än tidigare.”

Heinäluoma sade att han har förtroende för Yle och för yttrandefriheten.

”Systemet reparerar sig själv. Jag tittade till exempel på Susanna Päivärintas intervju med Atte Jääskeläinen och den var riktigt bra. I hur många länder skulle vi ha fått se en sådan intervju? Jag tror att processen gör oss sundare och bättre.”

Heinäluoma avslutade sitt anförande med att uppmana journalister, beslutsfattare och allmänheten att ena sig.

”Vi bör vara oroliga för framtiden. Vi behöver en större skara som talar för journalistiken och vi behöver nya beslut.”

För tidningen Journalisten säger han att politikerna bör se mediebranschen som en helhet.

”Det finns inte lätta och enkla beslut. Regeringspartierna och de centrala politiska aktörerna bör se mediebranschen som en tung politiska fråga.”

XXX

Bakgrund: Yle-arbetsgruppen

Yle-arbetsgruppen leddes av Arto Satonen. Gruppen offentliggjorde sitt förslag till åtgärder den 16 juni 2016.

Arbetsgruppen föreslog bland annat att Yle ska öka inköp av program och tjänster med 35 procent fram till år 2022.

Arbetsgruppen föreslog också att man i finansieringen av Yle under 2017–2019 inte gör den indexjustering som avses i 3 § i lagen om statens televisions- och radiofond.

I september meddelade Yle att företaget ser över sitt utbud och satsar mer på inköpt material.

Den 16 november inledde Yle samarbetsförhandlingar för att minska det egna produktionsarbetet. Hela personalen på Yles avdelning Produktion och Design, 439 personer, omfattas av samarbetsförhandlingarna. Sammanlagt 145 anställda kan sägas upp.