Nyheter / 09.12.2016

Fullmäktiges frågestund – höstmötet 2016

Fullmäktiges frågestund 9.12.2016

Johan Alén, Helsingfors journalister: "Vi hörde i går att Medielaget behöver ett lån på 137 000 euro för tio år. Under vårfullmäktige godkände vi ett lån på cirka 72 500 euro och då talade vi om ett lån på två år. Varför har siffrorna ändrats så här?"

Jussi Salokangas, kansliet: "Processen har utvecklats hela tiden. Vi bestämde oss för att satsa stort och ordentligt genom att skapa ett bra digitalt system och att avlöna en heltidsanställd verksamhetsledare. Jag tror att dessa satsningar kommer att ge resultat. Vi höjde målet för att vi frångick tanken på en deltidsanställd verksamhetsledare och vi ville utveckla ett bra digitalt system som minskar det manuella pappersarbetet. Den nya budgeten diskuterades i styrelsen. Efter fullmäktigebeslutet har vi fattat nya beslut om hur projektet ska utvecklas".

Hanne Aho, ordförande: "När andelslaget skulle grundas fick styrelsen ta ställning till olika kalkyler. Det fanns tre versioner och en av dem gällde summan på 140 000 euro som Alén nämnde men ärendet skulle behandlas vidare på styrelsens följande möte. När vi diskuterade en summa på cirka 70 000 euro visste vi att också den kan förändras. Vi såg att vi var tvungna att höja lånet för att skapa ett så bra system som möjligt. Det har kostat att bygga ett system som i slutändan sparar manuellt arbete. Processen har ändrat hela tiden. Jag vill också påminna om att styrelsen har rätt att fatta sådana här beslut."

Jyrki Räikkä, Helsingfors journalister: ”Jag vill fråga om YRA (Yhdistysrakenteen uudistushanke) som var ett spetsprojekt och som skulle ge information om hur förbundet ska utvecklas. Kan ni berätta mer om YRA:s målsättning? Finns det konkreta mål? Kommer samma personer att fortsätta jobba med detta?"

Hanne Aho: Det finns absolut inget mål i att kansliet i högre grad ska leda förändringsprocessen. Det behövs någon som håller i trådarna, samlar ihop människor etc. Det var därför jag i går nämnde Simon Huldén i samband med YRA. Målen? Att fatta beslut som leder till konkreta åtgärder. Om vi till exempel på lokala plan ser bra exempel på hur föreningar samarbetat kan goda erfarenheter spridas till resten av landet. Det finns inga listor med mål. Gruppen ska samlas i början av 2017.

Anne Laurila, Sydösterbottens journalister: "Jag har en fråga om fullmäktiges storlek. Våren 2014 vaknade vi till att fullmäktige vuxit, från 72 personer till 79 personer. Då gjorde vår förening en motion som godkändes. Motionen tog upp att vi skulle arbeta för att begränsa fullmäktiges storlek. Men trots att motionen godkändes finns det inget om detta i verksamhetsplanen. Fullmäktige är nu i mitten av sin mandatperiod och det är dags för oss att skrida till åtgärder. Min fråga är när ska vi göra det?"

Marja Palmunen, kansliet: "Det här är en mycket aktuell och bra fråga. Att vi har 79 ledamöter i dag orsakar en hel del praktiska problem, till exempel när det gäller att hitta tillräckligt stora mötesrum. Målet är att fullmäktige ska bestå av 70 personer. För att svara kort så kan jag bara konstatera att inget har gjorts för att påverka den här frågan."

Anne Laurila: "Jag har en fråga om regionella förtroendemän. Inför vår verksahetsplan från 2014 bestämde vi att vi skulle utveckla systemet med regionella förtroendemän. Dessa förtroendemän finns till som stöd för små redaktioner. Hur ser jobbet ut i dag?"

Marja Palmunen: "Systemet har både goda och dåliga sidor. Ur arbetsgivarns perspektiv har en regionell förtroendeman inga rättigheter. Hen får inte tllgång till information om de anställda eller om företaget. Systemet har inte utvecklats men vi har försökt utveckla förtroendemännens kunnande."

Petri Savolainen, kansliet, intressebevakningsdirektör:   "Vi måste bli bättre på att officiella förtroendemän väljs in. De har rättigheter som garanterats dem genom kollektivavtalet. Och kom ihåg att uppmana alla medlemmar att ringa vår jourtelefon." 

Tuomo Lappalainen, Helsingfors journalistförening: "I vår verksamhetsplan står att Joiurnalistförbundet stöder Opinionsnämnden för massmedier och bidrar till att utveckla dess verksamhet."

Hanne Aho, ordförande: "Journalistförbundet är medlem i understödsföreningen för Opinionsnämnden för massmedier. I understödsföreningens styrelse där jag också sitter fattar vi administrativa beslut, till exempel om kontoret. Men understödsföreningen kan inte blanda sig i nämndens verksamhet."

Hanna-Kasia Hämäläinen, Finlands frilansjournalister: "På de flesta evenemang där jag uppträder försöker jag uppmuntra medlemmarna att orka och kämpa framåt. I det här forumet vill jag ändå påminna er om att vi har många medlemmar som lever i fattigdom eller på gränsen till fattigdom. Vi måste jobba för skäliga ersättningar. För låga frilansersättningar är hela förbundets gemensamma problem. Vi för dagligen samarbetsförhandlingar.  Ni måste komma ihåg att ju billigare mediehusen köper av frilansar desto fler arbtstillfällen flyttas utanför mediehusen. Jobba för ersättningarna på era arbetsplatser! Jag hoppas också att styrelsen minns frilansar och för låga ersättningar i sitt arbete."

Petri Savolainen: "Jag håller fullständigt med Hanna-Kaisa Hämäläinen. Att påminna om skäliga frilansillkor hör till vårt grunduppdrag som vi kontinuerligt måste fokusera på. Det är också bra att påminna alla redaktörer som ansvarar för inköp att arvode inte är samma summa som frilansen får i handen."

Vera Tegelberg, Birkaland: "Vi behöver fler medlemmar och vi behöver bland annat fler av dem som jobbar med kommunikation. När vi ändå granskar till exempel utbildningskalendern tycker jag inte informatörerna syns till. Hur kunde vi bättre beakta dem i verksamheten? Många studenter byter i dag till kommunikation eftersom där finns högre löner."

Jaakko Kilpeläinen, informatör, kansliet: "På hösten skickade vi broshyr till Procoms 3000 medlemmar. Genom Facebook annonser har vi riktat reklam till dem. även om betoningen på informatörer inte syns i verksamhetsberättelsen så finns de med."

Nina Porra, kansliet, ombud: "I utbildningen syns betoningen på kommunikation. Vi kommer till exempel att ha utbildning om etik och om varumärken – teman som berör både informatörer och journalister."

Juha Lehtinen, Birkalands journalister: "I verksamhetsberättelsen står det att förbundet fortsätter granska sin struktur och organisationen. Jag frågar ännu en gång: vad ska göras och vad är målsättningen?"

(Publiken påpekar att frågan ställts redan en gång.)

Lehtinen fortsätter: Kan inte Birkaland slå ihop sig med Helsingfors journalister. Kan vi inte sälja alla stugor!

Hanne Aho: Föreningarna äger Journalistförbundet. Besluten fattas i fullmäktige, inte av förbundets kansli.


Krav: Journalister bör kunna rapportera från Gaza

I juni samlades kring hundra medlemmar i Journalistförbundet och i Reportrar utan gränser på Medborgartorget i Helsingfors för att ta en bild som symboliserar alla de journalister som dött i kriget i Gaza.

Nedskärningar inom mediebranschen underminerar Finlands säkerhet

De planerade nedskärningarna inom Yle och på annat håll i mediebranschen kan påverka Finlands säkerhet och försörjningsberedskap, säger Finlands Journalistförbund.

Redaktionsavdelningarna får mer pengar för sin verksamhet

Journalistförbundets redaktionsavdelningar får mer pengar för sin verksamhet från och med januari 2025. Avdelningarnas grundbidrag höjs med 30 procent.