JOURNALISTREGLERNA – INTRODUKTION Yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhälle. God journalistisk sed bygger på vars och ens rätt att ta emot information och åsikter. Målet för dessa regler är att stödja ett ansvarsfullt bruk av yttrandefriheten i massmedierna och främja den yrkesetiska diskussionen. Reglerna gäller allt journalistiskt arbete. De har gjorts upp enbart för självreglering inom branschen. Reglerna är inte avsedda att utgöra grund för straffrättsligt ansvar eller skadeståndsansvar. De uppdaterades och trädde i kraft 1 oktober 2024. Vem som helst som anser att man i press, radio eller tv har brutit mot god journalistisk sed kan göra en anmälan till Opinionsnämnden för massmedier (ONM). Om ONM anser att ett medium har brutit mot god journalistisk sed får det en anmärkning som måste publiceras inom en kort tidsfrist. Majoriteten av massmedierna i Finland har undertecknat ONM:s basavtal, vilket betyder att ONM kan behandla anmälningar som riktar sig mot dem. ONM kan också på eget initiativ ta upp ärenden som nämnden anser vara av stor vikt. Introduktion Yttrandefriheten är grundvalen för ett demokratiskt samhälle. God journalistisk sed bygger på vars och ens rätt att ta emot information och åsikter. Målet för dessa regler är att stödja ett ansvarsfullt bruk av yttrandefriheten i massmedierna och främja diskussionen om journalistiskt arbete och journalistisk etik. Journalistik som strävar efter att vara sanningsenlig hjälper allmänheten att skapa sig en bild av samhället och världen. Dessa regler gäller för allt journalistiskt arbete och allt redaktionellt innehåll i alla de publiceringskanaler som redaktionerna använder. Med redaktionellt innehåll avses material som har gjorts, beställts, redigerats eller lyfts fram av en redaktion, oavsett utformning eller hur och med vilken teknologi det har producerats. Beslutanderätten måste alltid finnas hos redaktionen. De situationer då medierna tillhandahåller innehåll som allmänheten själv har publicerat tas upp i en separat bilaga till dessa regler. Journalistreglerna har gjorts upp med tanke på självregleringen inom branschen. Vem som helst kan göra en anmälan till Opinionsnämnden för massmedier (ONM) om man anser att ett medium som har förbundit sig till självregleringen har brutit mot Journalistreglerna. Ett medium som har brutit mot reglerna måste publicera ONM:s anmärkning. Reglerna är inte avsedda att användas som grund för straffrättsligt ansvar eller skadeståndsansvar. Reglerna har godkänts på Understödsföreningen för Opinionsnämnden för massmediers möte 24.4.2024. De träder i kraft 1.10.2024. Här hittar du ONM:s tillämpningsguide för journalistreglerna. Yrkesställning 1. Journalister är framför allt ansvariga inför sina läsare och mottagare, som har rätt att få veta vad som händer i samhället. 2. Beslut som gäller redaktionellt innehåll måste göras på journalistiska grunder. Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen. 3. Journalister har rätt och skyldighet att avvisa påtryckningar eller löften som syftar till att styra, förhindra eller begränsa informationsförmedlingen. 4. Journalister får inte missbruka sin ställning. I sin journalistiska yrkesutövning får de till exempel inte behandla ämnen som är förknippade med möjlighet till personlig vinning eller eget kommersiellt samarbete och de får inte kräva eller ta emot förmåner som kan äventyra deras oavhängighet eller yrkesetik. 5. Om journalister behandlar frågor som är av betydelse för deras medium, för koncernen som mediet ingår i eller för någon stor ägare måste sammanhanget klargöras för läsarna eller mottagarna. 6. Journalister kan vägra ta emot uppdrag som strider mot lag, personlig övertygelse eller yrkesetik. Att ta fram och publicera information 7. Det är varje journalists plikt att sträva efter sanningsenlig informationsförmedling. 8. Journalister ska i regel uppge sitt yrke då de utför sitt arbete. De ska sträva efter att skaffa information på ett öppet sätt. Om omständigheter som är av samhällelig betydelse inte kan utredas på något annat sätt får journalister också använda exceptionella metoder för att göra intervjuer och ta fram information. 9. All information ska kontrolleras så väl som möjligt – också om den har publicerats tidigare. 10. God journalistisk sed ska följas också då journalister utnyttjar andras arbete. Källan ska anges då man använder information som publicerats av andra. 11. Läsarna och mottagarna ska kunna skilja fakta från åsikter och fiktivt material. 12. Journalister ska förhålla sig kritiskt till sina informationskällor. Detta är särskilt viktigt i kontroversiella frågor eller om källan kan ha vinnings- eller skadesyfte. 13. Journalister har rätt och skyldighet att hemlighålla identiteten på en informationskälla som lämnat uppgifter konfidentiellt, enligt vad man har kommit överens om med källan. Då det handlar om information som är av mycket stor samhällelig betydelse eller om publiceringen förorsakar mycket negativ publicitet ska redaktionen, utan att äventyra källskyddet, motivera för läsarna och mottagarna varför man har använt en anonym källa och förklara hur man har försäkrat sig om att den anonyma källan och informationen som hen har gett är tillförlitliga. 14. Nyheter får publiceras också utifrån begränsad information. I sådana fall ska rapporteringen om saker och händelser kompletteras då det finns väsentlig ny information att tillgå. Man ska sträva efter att följa upp nyhetshändelser ända till slut. 15. Rubriker, ingresser, pärm- och bildtexter, löpsedlar och andra presentationer måste ha täckning i innehållet. 16. Smygreklam ska avvisas. Läsarna och mottagarna måste tydligt kunna skilja mellan annonser och kommersiella samarbeten å ena sidan och redaktionellt material å den andra. 17. Redaktionellt arbete kan ha utomstående finansiärer. Finansiären måste nämnas om den påverkar ämnesvalet. Beslut som gäller det journalistiska innehållet måste alltid göras av redaktionen, oberoende av finansiären. Intervjupersonens rättigheter och samtidigt hörande 18. Den som intervjuas har rätt att på förhand få veta om ett samtal är avsett att publiceras eller bara användas som bakgrundsmaterial, och i vilket sammanhang hens uttalanden kommer att användas. Intervjupersonen måste också få veta om intervjun kan publiceras i flera olika medier. Speciell noggrannhet måste iakttas om intervjupersonen tydligt är i en utsatt ställning. 19. Redaktionen ska gå med på intervjupersonens begäran att få granska sitt uttalande innan det publiceras, om publiceringstidtabellen tillåter det. Granskningsrätten gäller enbart intervjupersonens egna uttalanden och detta får inte innebära att den journalistiska beslutanderätten överlåts till någon utanför redaktionen. 20. Redaktionen ska gå med på intervjupersonens förbud mot att publicera hens uttalande bara ifall omständigheterna har förändrats i väsentlig grad efter att intervjun gjordes, eller om det finns ny information som innebär att det vore klart oskäligt att publicera uttalandet. 21. Om en redaktion tänker publicera information om en tydligt identifierbar persons eller parts agerande, vilket ger denna mycket negativ publicitet, ska denna ges möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang. 22. Ifall ett samtidigt hörande inte är möjligt ska den som blivit föremål för den mycket negativa publiciteten höras i efterhand. Om detta inte kan göras ska hens eget ställningstagande publiceras så snabbt som möjligt och utan några osakliga tillägg. Om uttalandet inte är publicerbart ska man förhandla om hur det kan korrigeras och sträva efter att publicera det väsentliga innehållet i en saklig form. Sedvanlig kulturkritik, politiska, ekonomiska eller samhälleliga bedömningar och motsvarande åsiktsyttringar ger dock inte rätt till ställningstagande. Människovärde, privatliv och offentlighet 23. Allas människovärde ska respekteras. 24. Etniskt ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, övertygelse, hälsotillstånd, familjerelationer eller andra därmed jämförbara egenskaper får inte lyftas fram på ett stigmatiserande eller nedlåtande sätt. 25. Omständigheter som hör till privatlivet och som är särskilt känsliga får publiceras bara med vederbörandes tillåtelse eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Detta gäller också för icke namngivna, men allmänt identifierbara personer. 26. Sådant som försiggår på offentlig plats är det i allmänhet tillåtet att referera och avbilda utan vederbörandes tillstånd. 27. Då redaktioner hanterar offentlig information ska de också beakta skyddet för privatlivet. Allt offentligt material är inte nödvändigtvis återpublicerbart. Särskild försiktighet ska iakttas då man behandlar frågor som rör minderåriga eller personer som tydligt är i utsatt ställning. 28. Då redaktioner söker fram och publicerar information om sjukdoms- och dödsfall samt offer för olyckor och brott ska de alltid iaktta diskretion. Om läsarna eller mottagarna ombeds bidra med information eller material från en olycks- eller brottsplats måste de få anvisningar om hur de kan agera utan att äventyra säkerheten. 29. Speciellt omsorgsfull måste man vara i situationer där rapporteringen kan hota någons liv eller hälsa. Att rapportera om rättegångar och brott 30. Under rättegångar, förundersökningar av brott och åtalsprövningar får journalister inte på ett otillbörligt sätt försöka påverka myndigheternas avgöranden eller på förhand ta ställning i skuldfrågan. 31. Så länge det ännu bara handlar om brottsmisstankar eller åtal ska man noga överväga publiceringen av den misstänktas namn, foto eller annan information som kan leda till att hen kan identifieras. 32. Namn, foto och andra identifikationsuppgifter på en person som dömts för brott får publiceras, såvida det inte är klart oskäligt med beaktande av den dömdas ställning eller gärning. När det gäller att avslöja identiteten på en minderårig eller en person som dömts som otillräknelig måste man vara särskilt restriktiv. 33. Identiteten på offer för känsliga brott ska skyddas, om den inte är av osedvanligt stor samhällelig betydelse. Sådana uppgifter om gärningsmän, åtalade eller misstänkta som kan avslöja offret för ett särskilt känsligt brott ska i allmänhet inte publiceras. 34. Om en redaktion har publicerat en nyhet om begäran om utredning, åtal eller dom ska saken i mån av möjlighet följas upp ända till slutet. Rättelser och ändringar som görs efter publiceringen 35. Väsentliga fel ska rättas till så snabbt som möjligt efter att de har kommit till redaktionens kännedom och på ett sådant sätt att rättelsen når läsarna eller mottagarna i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras i alla de publiceringskanaler som den felaktiga artikeln eller inslaget har publicerats i eller gjorts tillgänglig för läsarna eller mottagarna. I samband med rättelsen ska läsarna eller mottagarna informeras om felet samt hur och när det har korrigerats. Rättelsen ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Vid behov ska redaktionen förutom rättelsen också publicera en ny artikel eller ett nytt inslag där felen specificeras. Medierna ska informera allmänheten om hur de kan anmäla fel eller hur man får kontakt med redaktionen. 36. Förutom att informera om rättelser måste medierna också berätta om andra ändringar i redan publicerat material som i väsentlig grad förändrar sakinnehållet. 37. Redan publicerat redaktionellt innehåll får inte raderas om det görs tydligt efter publiceringstidpunkten, annat än av speciellt vägande skäl. Bilaga: Innehåll som publiceras av allmänheten Principerna i denna bilaga gäller mediernas agerande ifråga om sådant innehåll som produceras av allmänheten och som inte anses vara redaktionellt innehåll. Då det handlar om innehåll som allmänheten själv publicerar kan opinionsnämnden och dess ordförande behandla redaktionernas agerande i egenskap av administratörer för sina webbsidor, konton på sociala medier eller andra publiceringskanaler. Principerna är lika bindande som Journalistreglerna. B1. Gränsen mellan redaktionellt innehåll och sådant innehåll som allmänheten själv publicerar måste vara klar. B2. Redaktionerna ansvarar för att följa med och moderera innehåll som allmänheten själv publicerar på redaktionernas egna webbsidor och appar. Innehåll som riktar sig till barn och unga ska övervakas speciellt noga. B3. Allmänheten ska ha möjlighet att anmäla osakligt innehåll till redaktionerna. I de publiceringskanaler som redaktionerna använder ska man ange på vilket sätt en sådan anmälan kan göras. Anmälaren ska få en kvittering på sin anmälan, om detta kan ordnas på ett rimligt sätt. B4. Redaktionerna ska noga överväga vilka ämnen som det ska vara möjligt för allmänheten att kommentera. Redaktionerna ska utan dröjsmål radera material från sina egna webbsidor och appar som den fått kännedom om som uppviglar till våld eller diskriminering eller underblåser hat eller kränker skyddet för privatlivet eller människovärdet. Redaktionerna måste också utan dröjsmål försöka radera sådant anmält innehåll från andra publiceringskanaler, ifall det är möjligt i publiceringskanalen i fråga. **** Översättning. ONM. Om tolkningskonflikter uppstår gäller den finska originaltexten.