Frilansarvoden

En frilans är en självständig företagare som ansvarar för samtliga bikostnader samt för sin pension och sitt socialskydd. Det här bör beaktas då man kommer överens om arvoden. Inom branschen kommer man oftast överens om ett arvode som grundar sig på en artikel, bild, illustration eller en sida, ett program eller en video.

Frilansar som jobbar för Yle följer det så kallade Yhtyneet-avtalet. Följande rekommendationer gäller främst frilansar som jobbar inom pressen, kommunikatörer och förlagsredaktörer. Rekommendationerna är fastställda av Finlands frilansjournalister.

På vad grundar sig rekommendationerna?

Journalister som är anställda inom pressen har en medianinkomst på 3 703 euro (Journalistförbundets arbetsmarknadsundersökning 2022). Motsvarande inkomst för fotografer är 4 185, visualister 3 724 euro och förlagsredaktörer 3 598 euro i månaden.

Pressens arbetstid är enligt kollektivavtalet 7,5 timmar per dag och 1640 timmar i året.

I rekommendationen sägs hur mycket en frilans borde fakturera för att uppnå samma medelinkomst som hens kollega i ett anställningsförhållande har. Priserna är inte maximipris. För specialkunskap eller för arbete som kräver brådskande tidtabell faktureras mer.

Rekommendationen är uppdaterad 24 september 2024 och inkluderar löneförhöjningarna i kollektivavtalen 1 oktober 2024 samt tidigare förhöjningar som gjorts i enlighet med kollektivavtalen.

Arvodet är inte lönen

Arvode är inte samma som lön. Bara en del av den summa frilansen fakturerar för är beskattningsbar inkomst. I frilansens arvoden ingår också det osynliga arbete som fördelas mellan samtliga kunder: tid för idéer, fakturering, service av utrustningen med mera. Ifall en frilans vill ha lika mycket semester som en kollega i ett anställningsförhållande bör hen tjäna in årets inkomster under tio och en halv månad.

Kostnader som en frilans själv står för, förutom den lagstadgad företagspensionsavgiften (FöPL), är bland annat arbetshälsovård, försäkringsavgifter, hyra, elektricitet, bokföring, kontorsutrustning, datorer och annan teknisk utrustning samt telefonkostnader. För att nå upp till samma inkomstnivå som en anställd kollega bör en frilans fakturera enligt samma grund som andra företagare. Till olika kostnader går vanligen cirka 50 procent av den summa man fakturerar. Grafiker och fotografer har ännu högre kostnader (66,6 procent) på grund av dyr utrustning och licensavtal för nödvändiga program.

Enligt Journalistförbundets arbetsmarknadsundersökning varierar månadsinkomsterna inom pressen beroende på var man jobbar. Inom organisations- och branschtidningar och i kvällstidningar är lönerna högre och i lokal- och stadstidningar lägre. Arvoden som betalas åt frilansar varierar därmed också.

Enligt Frilansavtalet mellan Medieförbundet och Journalistförbundet ingår direkta kostnader för uppdraget i arvodet.  Det lönar sig att komma överens om utgifter som sträcker sig utöver dessa, till exempel resekostnader och dagpenningar, före uppdraget. Skriv gärna ut utgifterna separat i fakturan.

Uppdaterad i september 2023.