Omkring 40 procent av dem som sysselsätter sig själva är klart företagarorienterade, det vill säga de har själva uttryckligen valt att arbeta som företagare. Omkring en femtedel av de självsysselsatta har blivit företagare främst på grund av omständigheterna, till exempel när de inte haft avlönat arbete. För återstående omkring 40 procent har slumpen spelat en betydande roll då man inlett sin bana som företagare. De här personerna har så att säga "hamnat där och tagit tillfället i akt", skriver Statistikcentralen. Det finns betydande skillnader mellan yrkesgrupperna när man jämför hur de blivit företagare. Var tredje självsysselsatt inom kultur- och hantverksyrken har blivit företagare på grund av omständigheterna, medan bara var tionde av specialisterna inom informationsarbete har en sådan bakgrund. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens undersökning Självsysselsättning 2013 som publicerades 29 oktober. Undersökningen baserar sig på ett omfattande intervjumaterial. Till de självsysselsatta hör egenföretagare, yrkesutövare, frilansare och stipendiater. I Finland var antalet självsysselsatta år 2013 totalt 152 000 och deras andel av alla sysselsatta var sex procent. Enligt undersökningen har självsysselsatta personer ett starkt arbetsengagemang. Över hälften uppger att de är entusiastiska över sitt arbete, medan andelen bland löntagarna är drygt en tredjedel. Av alla personer som sysselsätter sig själva upplever 43 procent sig som starka och energiska i sitt arbete, motsvarande andel bland löntagarna är 28 procent.Majoriteten, det vill säga 62 procent av dem som sysselsätter sig själva, upplever att deras ekonomiska situation antingen är helt eller något så när stabil och tryggad. Å andra sidan anser nästan fyra av tio att deras ekonomiska situation är antingen något eller mycket osäker. Män upplever något oftare än kvinnor att deras ekonomiska situation är tryggad.En osäker ekonomisk situation är psykiskt betungande. Fler självsysselsatta än fyra av tio upplever en konstant oro för om det kommer att finnas tillräckligt med jobb. Andelen är klart större än bland dem som jobbar inom kulturbranschen och i hantverksyrken än bland övriga. Till denna grupp hör frilansjournalister och – fotografer. Undersökningens resultat är i samma linje som Journalistförbundets tidigare frilansundersökningar, säger förbundets intressebevakningschef Petri Savolainen.”Majoriteten av våra medlemmar som sysselsätter sig själva upplever att arbetet är belönande men hur belönande jobbet är ekonomiskt är en annan fråga. En frilansjournalist tjänar i snitt 55 procent av det en fast anställd journalist tjänar”, säger Savolainen.I Statistikcentralens undersökning ligger 29 procent av de självsysselsatta i den nedersta tiondedelen när man tittar på finländarnas inkomster. I den lägsta inkomstklassen finns det med andra ord betydligt fler självsysselsatta än personer i anställningsförhållande. Enligt Savolainen är resultatet oroväckande.”När 29 procent av de undersökta självsysselsatta efter skatt får högst tusen euro i månaden i handen så är det svårt att se hur de ska ha en möjlighet till en företagarvinst. Det är möjligheten till vinst som man oftast använder som grund till företagarens större risk och utsatthet till exempel när det gäller social- och arbetslöshetsskydd.”Savolainen hoppas att man genom lagstiftning nu förbättrar den här gruppens ställning.”Arbetslagstiftningens skydd ska omfatta så kallade tvångsföretagare, som inte kan kallas äkta företagare. Social- och arbetslöshetsskyddet borde förnyas så att det omfattar olika former av arbete och i konkurrensrätter borde företagaren garanteras en mer jämlik ställning än hen har i dag.”