De planerade nedskärningarna inom Yle och på annat håll i mediebranschen kan påverka Finlands säkerhet och försörjningsberedskap, säger Finlands Journalistförbund.

”Moderna krig börjar ofta med informationspåverkan. Har Finland råd att nagga den egna försörjningsberedskapen i kanterna genom att försvaga verksamhetsförutsättningarna för medierna?”, säger Petri Savolainen som är förbundets intressebevakningsdirektör.

Mångsidiga och heltäckande journalistiska medier är det bästa vaccinet mot informationspåverkan från länder som Ryssland.

”De nedskärningar som nu planerats är inte obetydliga utan de leder till en utarmning av det finländska mediefältet”, säger Savolainen.

De inhemska mediernas framtid är en fråga om försörjningsberedskap. Den beredskapen skapas och byggs upp under stabila förhållanden. Medierna behöver bidrag, inte nedskärningar. Trots det kräver en del partier att förutsättningarna för journalistiskt arbete ska försvagas. En utarmning av mediefältet hotar Finlands säkerhet och demokrati.

”Om ingen rapporterar från glesbygden och där uppstår nyhetsöknar – kan vi verkligen säga att vi vet vad som händer i Finland?”, säger Journalistförbundets ordförande Hanne Aho.

Samhället bör under alla omständigheter trygga fria mediers verksamhetsförutsättningar – detta stödjer ansvarsfull yttrandefrihet. Utan ett medienätverk som täcker hela landet och som består av pålitliga medier blir det svårare att nå medborgarna i en krissituation.  En nedskärning av Yles finansiering ökar inte statens inkomster men försämrar medborgarnas möjligheter att få information. I de övriga nordiska länderna stödjer staten medierna betydligt mer än vad som är fallet i Finland. De ser mediestöd som ett demokratistöd. 

Medierna ska fungera även i kristider, därför bör deras verksamhetsförutsättningar tryggas nu. Om man skär i informationsspridningen är sanningen det första offret.

För ytterligare information

Hanne Aho, ordförande, hanne.aho@journalistiliitto.fi

Petri Savolainen, petri.savolainen@journalistiliitto.fi